gerundium

18 februari 2014

Sportministerns svar om OS-bojkott

Lena Liljeroth Adelsohn missade Sveriges lysande segrar i Sotji. Hon kunde
behövt lite av den strålglansen. Istället satt hon hemma och "bojkottade".

Varför? Det har hon nu satt en ämbetsman på att reda ut åt henne.

Hade det inte varit enklare att säga: Jag hade fel. Jag satsade på fel häst.

Hur som helst, här kommer tjänstemannasvaret:




Till Stefan Lindgren 8dagar@gmail.com

Tack för ditt e-brev till Kultur- och idrottsministern om situationen för
homo-, bi- och transpersoner i Ryssland och de kommande olympiska
vinterspelen i Sotji (Ku2014/287/MFI). Jag arbetar som tjänsteman på
kulturdepartementet och har blivit ombedd att svara på ditt brev. Svaret är
utförligt och satt i ett bredare sammahang vilket motiveras av allvaret i
den fråga du tar upp.

Låt mig först framhålla att regeringen har ett långsiktigt engagemang i
arbetet för arbetet för mänskliga rättigheter och en ökad tolerans för
homo-, bi- och transpersoner såväl i Sverige som i Ryssland och i andra
länder.

Sverige har löpande kontakt med organisationer för homo-, bi- och
transpersoner i Ryssland. Situationen för de mänskliga rättigheterna tas
regelbundet upp i möten med ryska motparter, både från svenskt håll och på
EU-nivå. Svenska diplomater närvarar också vid evenemang med homo-, bi- och
transpersoner i Ryssland.

Sverige har i direktkontakter med ryska motparter även riktat kritik mot
lagen som förbjuder "propaganda" av icke-traditionella sexuella relationer
och har också tagit upp frågan i EU-kretsen. EU:s höga representant för
utrikesfrågor, Catherine Ashton, har i uttalanden uttryckt EU:s stöd för
homo- bi och transpersoners rätt till yttrande- och demonstrationsfrihet
samt uppmanat Ryssland att leva upp till sina internationella åtaganden för
mänskliga rättigheter. Sverige ser en koppling mellan den repressiva
lagstiftningen och ett hårdare och mer fientligt klimat mot homo-, bi- och
transpersoner i Ryssland generellt. Genom Sida och Svenska institutet
stödjer regeringen organisationer som arbetar med dessa frågor bl.a. i
Ryssland.

Riksidrottsförbundet har antagit en strategi för det internationella
idrottsarbetet som på ett tydligt sätt beskriver svensk idrotts syn på dessa
frågor:

"Det internationella idrottsutbytet verkar som internationellt kontaktmedel
med utgångspunkt i att respektera alla människors lika värde. Svensk idrott
ska ha utbyte med andra länder oavsett deras politiska system och oavsett om
diplomatiska relationer med Sverige föreligger eller inte.

Undantag kan göras för länder som är föremål för bindande FN- eller
EU-sanktion. Om internationella förbund beslutar att förlägga mästerskap
till länder med icke-demokratiska regimer uppmanar RF inte enskilda utövare
till bojkott. Men i sådana fall finns det dock skäl att samarbeta med
organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter eller liknande för att
bland annat informera idrottsutövarna om den politiska situationen i landet.
Gällande avrådan från att resa till något land hänvisar RF till UD:s
rekommendationer."

Sverige som stat följer FN-stadgans kapitel VII som utgör grunden för
flertalet av det internationella samfundets sanktioner. FN:s säkerhetsråd
kan enligt bestämmelser i detta kapitel vidta kollektiva sanktionsåtgärder i
syfte att upprätthålla internationell fred och säkerhet. När säkerhetsrådet
beslutat om sanktioner är medlemsstaterna folkrättsligt förpliktade att
genomföra åtgärderna och införliva bestämmelserna i sina egna rättssystem.
För Sveriges del sker detta gemensamt med övriga EU-länder.

EU kan besluta om internationella sanktioner inom ramen för den gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitiken. Det kan antingen vara beslut om att
gemensamt genomföra FN:s sanktioner eller självständiga beslut om
sanktioner. Detta sker genom att EU:s ministerråd antar ett rådsbeslut.
Sådana beslut innehåller detaljerade åtaganden att genomföra vissa
sanktioner. De åtgärder som faller inom Europeiska unionens behörighet (till
exempel handelsrestriktioner eller frysning av tillgångar för vissa
individer eller företag) genomförs sedan i en EU-förordning som blir direkt
tillämplig i svensk nationell rätt.

Överträdelser av ett förbud i en EU-förordning om ekonomiska sanktioner
eller i en kompletterande föreskrift som regeringen beslutat med anledning
av sanktionsbeslut i FN:s säkerhetsråd eller EU:s ministerråd är straffbara.
Bestämmelser om detta finns i lagen (1996:95) om vissa internationella
sanktioner.

Det finns för närvarande inga sanktioner som berör idrottsutbyte med andra
länder. Sådana sanktioner är för övrigt sällan förekommande.

Med vänlig hälsning

Tomas Johansson

Ämnesråd

Kulturdepartementet

-------------------------------------------------------------
Tomas Johanssons brev är inte svar på frågan - varför  Lena Adelsohn Liljeroth
enligt egen utsago i media bojkottar OS i Sotji.

Som Johansson visar finns inga sanktioner mot idrottsutbyte med andra länder
överhuvudtaget vilket gör hennes "bojkott" ännu mer gåtfull.

Naturligtvis kan det finnas skäl till att en sportminister står över, men enligt
media ska det ha varit ett politiskt ställningstagande.

Vad det går ut på får vi alltså inte veta.


/Stefan Lindgren

1 kommentar :

  1. Den här kaskaden av statsvetenskaplig mumbojumbo kan (ska?) väl utläsas som att det är Ashton som bestämmer, inte ministern!

    Sverige lydstat?

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.