Badehottelet under "de förbannade åren".
Hjorths
Badehotel är beläget i Kandestederne, drygt en och en halv mil norr om
vårt Tversted. En snickarglatt, gulvitt träslott tronande i ett
dramatiskt vackert landskap. Som på en tavla av Skagenmålarna. Brant
stupande klitter, Vesterhavets eviga vågor, i skyarna skriande
fiskmåsar.
Om
man sett den populära danska tv-serien ”Badehotellet”, man får följa en
välekiperad köpenhamnsk medelklass på ferie både i fred och krigstid,
kan man lätt få för sig att den är inspelad i Kandestederne. Men så är
inte fallet.
Vägen ut mot Hjorths hotell anlades, snarare förstärktes, av de tyska ockupanterna. Syftet att på den möjliggöra tunga transporter, som att forsla kanoner till kusten, om engelsmännen skulle dyka upp. Samt byggnadsmaterial till att uppföra de tre bunkrar man än idag kan beskåda på stranden.
Rejäla
plattor, förefaller tillverkade av betong, täcker vägbanan.
Ihopfogningarna döljs inte. Sticker upp som blixtlås. Bilen skuttar
fram. Första gången på denna väg misstänkte jag punktering. Började köra
i snigelfart.
Jag har ofta undrat över vilka uttryck besættelsen
tog sig i denna trakt som vi uppsökt varje år i decennier. Hur de
invaderande soldaterna bemöttes av lokalbefolkningen. Jag vet att det är
känsligt beröra detta ämne.
Efter
kriget gällde locket på i Danmark, det skulle tigas om ”de förbannade
åren” som en dansk film i två delar om landet under ockupation heter. De
motståndsmän och kvinnor som återvände efter
koncentrationslägertillvaro i Tyskland var heller inte pigga på att
berätta vad de varit med om. Av olika skäl.
Risken
fanns, om man lyfte på locket, att det skulle visa sig att modiga
hjältar inte varit det, utan samarbetat med tyskarna, tjänat dem som
kollaboratörer.
Människor
tiger, men inte historien. Den obekväma farleden vittnar om det
förflutna. Plötsligt, efter en läcker frokost (lunch) på hotellet som
hårt slitit på kreditkortet, upptäcker vi på sidan om vägen gamla
övergivna hangarer. De måste ha lämnats kvar efter att nazisterna
kapitulerat och tvingats bort från Danmark.
Som sagt, historien tiger inte. Men det gäller att se och lyssna. Vara uppmärksam på efterlämnade ledtrådar.
Lasse Ekstrand
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.