Rätt många akademiker av olika slag känner sig manade att ta till orda om Sveriges försvars- och säkerhetspolitik.
Tyvärr tar de inte alltid med sig det vetenskapliga förhållningssätt man använder till vardags i sitt arbete.
De utnyttjar sin självklara rätt att framföra vilka åsikter de vill. Men man förskönar ofta åsikterna med fina akademiska titlar för att kanske inte bara få en artikel publicerad utan också för att förstärka trovärdigheten.
Därför kan vi läsa:
- att svensk försvarsförmåga är den sämsta sedan 1500-talet (Hans Hasselbladh, professor i företagsekonomi och Magnus Peterson, professor i modern historia);
- att Ryssland vill knäcka det mångdubbelt starkare Nato (Martin Kragh forskningsledare Uppsala universitet);
- att Sveriges militära försvarsförmåga har reducerats till nära noll (Stefan Hedlund professor i öststatsforskning Uppsala universitet);
- att Sveriges envisa vägran att gå med i Nato kan bli den utlösande faktorn i ett nytt krig (Stefan Hedlund professor i öststatsforskning Uppsala universitet);
- Finns det verkligen ett hot från Ryssland mot Sverige? Svaret måste förbli nekande.
(Stefan Hedlund professor i öststatsforskning Uppsala universitet);
- att risken för att Sverige skulle dras in i ett krig inte kan beräknas exakt ((Wilhelm Agrell professor Lunds universitet);
- att risken är 15% att Ryssland anfaller Sverige (Wilhelm Agrell professor Lunds universitet);
- att det är lika bra att Sverige går med Nato (Kristian Gerner professor i historia Lunds universitet);
- att Gotland måste återbeväpnas (...) med hemvärnstrupp som talar gutemål (Hain Rebas professor emeritus i historia, fd försvarsminister Estland).
Här ett urval av Wilhelm Agrellls bästa:
– Det mest troliga är att det handlar om en främmande undervattensoperation och att det är Ryssland som ligger bakom den.
- Sannolikheten för att man ska hitta en skadad farkost, som är i tillräckligt stor nöd att man skickar ut någon form av signalmeddelande, är ju mycket större än om det är en farkost som någon fått syn på i ett läge eller något tekniskt system gett utslag.
Sabotage mot sändarmaster, kollaps hos SOS Alarm och senast i dag ett radarhaveri som lamslår flygtrafiken.
– Scenariot stämmer överens med en bild av så kallad hybridkrigföring som har vuxit fram sedan Krim-operationen 2014
- Det som sticker i ögonen för en svensk publik är att det kalla kriget skulle vara slut, men nu är vi inne i det igen.
Wilhelm Agrell påminner om att riksdagsbeslutet också upplyste omvärlden om att förbandet (på Gotland) inte skulle vara stridsklart förrän 2018.
– Det skapade ett tidsfönster på några år för den som enkelt skulle vilja agera kuppartat.
Wilhelm Agrell säger att något har hänt i den svenska underrätelsebilden.
– Men vi medborgare vet inte vad det är. Däremot ser vi effekterna av det. Den snabba baseringen av förbandet till Gotland är exceptionell.
Enligt Agrell har det skett en viktig förändring i Försvarsmaktens ordval när man talar om Ryssland. Tidigare har man sagt att risken för ett angrepp är "osannolik"; nu talar man i stället om "låg sannolikhet".
– Osannolikt betyder att risken är mycket liten, storleksordningen någon procent. Att något har låg sannolikhet betyder att det antagligen inte händer, men att det kan vara 15 procents risk att det händer.
Wilhelm Agrell skriver i tidsskriften Vårt försvars senaste nummer att det finns risk att Sverige hamnar i krig med Ryssland. De första två stadierna på väg till krig är passerade och vi befinner oss nu i det tredje och sista stadiet före en konflikt.
Detta liknar situationen under det kalla kriget men med en viktig skillnad. Då skulle en väpnad konfrontation ha riskerat att dra in Sverige. Idag är detta ofrånkomligt.”
Slutsatsen blir att risken för att Sverige ska komma i krig är den samma som risken för en säkerhets politisk konfrontation i östra Europa eller Östersjöområdet.
Gotland har diskuterats på svensk sida som ett militärt vakuum och en möjlig språngbräda. Gotland har en potential att koppla ihop Kaliningradområdet med det egentliga Ryssland.
Det pågår en kraftig upprustning i grannländerna runt om Östersjön. Men i Sverige tas varningssignaler inte på allvar utan raderas.
För det mesta lyckas uppsåtet. De akademiska titlarna imponerar på både tidningsredaktörerna och läsekretsen. De flesta försöken att med fakta bemöta åsikterna misslyckas däremot. Men så händer det ibland en olycka…
Martin Kragh en av medförfattarna till den internationellt uppmärksammade "vetenskapliga" rapporten: "Russia's strategy for influence through public diplomacy and active measures: the Swedish case", verksam vid Uppsala universitet kommer att bli föremål för utredning om oredlighet i forskning. Detta på grund av många medgivna fel och osakligheter i rapporten.
Men för det mesta uppstår naturligtvis inte sådana olyckor…
PePe
En rad amerikanska historieforskare har satt siffran tjugo miljoner offer för USA:s strävan att efter Storbritanniens tillbakagång upprätthålla den koloniala dominansen i form av nykolonialism (Kwame Nkrumah förklarade vad det är, sedan utsattes han för statskupp). Samtliga offer har tillkommit i krig som USA har startat. Förra veckan meddelade en historiker på Global Research att han sett sig föranledd att revidera siffran till trettio miljoner.
SvaraRaderaUSA krigar men Ryssland utgör hotet. Detta kan inte överbevisas genom historisk forskning. Vi måste gå till psykologen och socialpsykologen för att kunna förklara hur dessa personer tänker. Bisarrt onekligen men högintressant forskningsmaterial för framåtsträvande psykologer.
PePe kompletterar:
SvaraRaderaJohan Wiktorin redaktör Kungl Krigsvetenskapsakademin,
son till förre överbefälhavaren Owe Wiktorin skriver 2016-09-18:
För den minnesgode finns också en hel del incidenter kring civil försörjning att uppehålla sig kring, även om den stora majoriteten mycket sannolikt har andra förklaringar än statsantagonister. Ett axplock:
Sabotaget mot masten i Häglared utanför Borås i mitten av maj, ett falskt meddelande på Sveriges Radios hemsida om ett attentat vid Arlanda och sabotage vid tillbyggnaden vid Södertälje sjukhus.
Den 19/5 noterade jag störningar av radiohuset i Göteborg, nedgång av Luftfartsverkets radar liksom störningar hos SJ och SOS Alarm. Till detta kan läggas en stor ökning av antalet vattenläckor i landet, senast i Gävle, och en känsla av ökat antal lastbilsolyckor vid broar av olika slag (här har jag inte hållit räkningen).
http://kkrva.se/mot-vapnad-konflikt-vi/
Roligare läsning?
Thage G. Peterson
Prata mer om fred och mindre om upprustning
http://www.gp.se/nyheter/debatt/prata-mer-om-fred-och-mindre-om-upprustning-1.4546512
Man tar sig för pannan!https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kungens-privata-festresa-till-moskva-far-kritik
SvaraRadera