FiB

5 november 2020

Trump var aldrig problemet

Rasande Trumpväljare kräver att rösträkningen ska avbrytas.

Låt oss vara uppriktiga, Donald Trump var aldrig det verkliga problemet. Han var bara en galen produkt av ett romarrike på dekis.

Nu kommer nästa, "sleepy Joe", 78, vars främsta förtjänst är att i  åtta år ha satt tomtegloria på Obamas nya imperialistiska giv, att omringa Kina och fortsätta hetsen mot Ryssland. Det nya sanktionskriget mot Ryssland började 2012 med Magnitskijsanktionerna och svepte med hela världen 2014 med Krimsanktionerna.
I Sverige finns en föreställning att Biden inte representerar det amerikanska storkapitalet. Det gör han. Företag och rika amerikaner har satsat en miljard dollar på att få Biden vald mot 596 miljoner på Trump. Hela valrörelsen kostade 10 miljarder dollar, mer än en fördubbling från förra valet.

Att de representerade olika grenar av amerikanskt kapital betyder inte att Biden kommer att förverkliga något av sina "antikapitalistiska" löften, att te x stoppa frackingindustrin.

Löftena om skattehöjningar för de rika klingar tomma mot bakgrund av praktiken under Obama.

Lika tomma klingar löftena om att ändra kriminalpolitik för att nedbringa fängelsepopulationen i USA, som för närvarande överstiger 2 miljoner med nära 7 miljoner under övervakning och frivillig frigivning. Biden medverkade under Obama till nya excesser i kriminalpolitiken. Mest drabbade det svarta.

Bidens flirt med afroamerikanerna lär snart avslöjas som hyckleri. 2003 lovordade han Thurmond, den tidigare segregationistiska senatorn från South Carolina. Under ett anförande i maj 2015 hyllade han också Helms - framliden senator från North Carolina som var känd för sitt arbete på att undertrycka svarta röster. Överhuvudtaget bortser man i Sverige från att demokraterna är det parti som har det största rasistiska bagaget.

Att Biden i sin valkampanj utnyttjat coronaskräcken - parallellt med att Hollywood styr in i en kraftig våg av ny skräckfilmsvåg - betyder inte att han har någon medicin som inte Trump hade. Nedstängningar blir mer och mer ett redskap för västvärldens eliter att skära ner och kontrollera demokratin (när gick du på ett politiskt möte sist?).

Att Bidens valseger blir allt annat än övertygande kan bara påskynda USA:s nedgång. Konfrontationen med Kina inleddes av Obama, trappades upp av Trump och lär fortsättas av Biden. Dessutom har han genom "Russiagate" bundit upp sig för att föra en ännu mer fientlig politik mot Ryssland.

Men allt kommer att behöva göras inom allt snävare ekonomiska ramar. USA:s skuldberg uppgår nu till 106,9 procent av BNP, vilket bara kan jämföras med andra världskriget. Av allt att döma tvingas Biden styra med en fientlig senat och Högsta domstol.

Biden har dock en fördel som Trump inte hade. Han har merparten av den väldiga massmedieindustrin på sin sida, och hela det liberala medel- och övre medelklasskikt som styr livsstilsvärderingar.  Deras "opartiskhet" fick sig en rejäl smäll av valresultatet. I genomsnitt förutspåddes 8 procent marginal för Biden. Precis som i valrörelsen 2016 då Hillary Clinton sades ha 10 procents försprång.

Trumps ofta upprepade slogan "Media ljuger" kommer att förfölja demokraterna länge än. En nyttig påminnelse om att det i USA lever många miljoner människor som inte har någon röst i liberala media och liberala narrativ.

Slutligen har vi den europeiska överhetens förhoppningen om att USA under Biden ska normalisera sina relationer till Nato, återinträda i WHO och Parisavtalet. Vår hundaktiga EU-elit väntar tydliga kommandoord från Vita huset.

Men Joe Biden kommer inte att likt en Münchhausen kunna lyfta sig själv och USA upp ur träsket av ekonomiska och politiska problem i ett överansträngt imperium.

Stefan Lindgren

2 kommentarer :

  1. Vi går från att nomadklaner använde våldskapital mot bönder för att finansiera sitt levande till politiska klaner som använder finanskapital mot bönder för att finansiera sitt levande.

    Men vi går också från klanstrukturer till kollektivstrukturer. 1900-talets kollektivstyrning baserades på våldskapital och individer tvingades in i kollektiv genom våld. Jag vet, jag levde i Sovjet.

    Det spännande är att i Amerika så utvecklas nu kollektiv men baserat på finanskapital.

    Dvs du måste tycka som kollektivet, du måste bete dig som kollektivet och du måste offra dig som individ för kollektivet.

    Om du inte gör detta så kommer du att uteslutas från ditt jobb, du stängs av från dina sociala kontakter och du hamnar utanför de förmåner som kollektiv innebär.

    Ett exempel på detta är statsfinansierade mediahus. Genom (stats)finans(ierings)kapital existerar dessa jobb och arbetstagarna förväntas leverera på de (finans)styrmedel som ges mot utfört kollektivt uppdrag.

    På samma sätt existerar rörelser som RFSU, BLM, Expo med mera. Ingen av dessa organisationer skulle existera utan statsmaktens finansiering.

    Min bild är att USAs Demokratiska parti har för första gången gått till val på i princip enbart kollektiva värden där finanskapital har använts för att skörda framgång.

    Det påminner om Sovjet, det är samma styrfunktion av arbetare, av finansiering för statsmakten. Skillnaden är kapitalistiska styrmodellen framför reaktionär våld.

    Därmed övergår Amerika från individuell kapitalism till ”kollektiv kapitalism”.

    Hälsningar Alex S.

    SvaraRadera
  2. Ulf Arvid Wideström6 november 2020 05:16

    Jag oroar mig inte för världens framtid – jag fasar för den. Tror att USA kan komma att utrota de flesta livsformerna på vår planet. Tankar om detta snurrar hela tiden i mitt huve. Plötsligen kommer jag på att jag kanske borde ställa mitt hopp till Pentagon. Jag har svårt att föreställa mig att generalerna där är lika tokiga som amerikanska politiker och deras finansiärer. Som ser ut att vilja köra allting rakt in i väggen. Fantiserar om en utveckling där Pentagon tar över makten, fängslar den galna statsledningen oavsett om den heter Biden eller Trump, helt enkelt i en militärkupp, som naturligtvis kommer att kallas något annat, kanske ”social emergency”. Föreställer mig att generalerna inte går med på att batteriet av förgörande bomber avfyras, det är ändå de som har hand om knappen. Tror heller inte att de kommer att tolerera utvecklingen av ett inbördeskrig, något som kan komma att ske om de inte ingriper, något de har alla resurser för att göra. Att jag nu ställer mitt hopp till Pentagon får det att svindla för mig – jag som i femtio år haft Pentagon som min främsta motståndare.

    Ulf Wideström

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.