Jag har motbok på bibblan!

1919-55 var spriten ransonerad i Sverige. Kunde endast köpas med s k motbok.

Det borgerliga, av företagsekonomiskt tänkande genomsyrade samhälle som vi dväljs i är schizofrent, slår Lasse Ekstrand fast i dagens krönika. 

Enklare uttryckt, den ena handen vet uppenbarligen inte vad den andra gör. Det pratas yvigt och brett om ”grön omställning” och minskade utsläpp. Vilket borde leda till att det blir billigare att färdas med kollektivtrafik. Men icke, sa Nicke.

Om det gjordes en ordentlig samhällsanalys, det vill säga det räknades makroekonomiskt på alla kostnader, borde politikerna vurma för en nolltaxa på bussar och tåg. Så vi slutar att tuffa omkring i ur miljösynpunkt betänkliga plåtlådor.

Om man, vidare, menar allvar med att intresset för politik borde öka, bort med välavlönade yrkespolitiker som sitter på livstid. Och bort med korruption, börja med Kristersson. Men icke.

Det larmas om att folk inte läser böcker längre. Inte ens studenterna på universitet. Så läsandet måste befrämjas. Jag är en bookaholic. Svårt beroende. Men det erkänns inte som sjukdom.

Genom att Göran Persson och kompani försämrade det utmärkta pensionssystemet lånar jag gärna böcker gratis i offentlig regi.

Men det tillåts jag inte göra hursomhelst. Endast i begränsad omfattning.

Jag har uppenbarligen en hemlig motbok på biblioteket. För jag får inte låna hur mycket jag vill. Om jag fick, som jag förstår det, vore det bra för statistiken i icke-läsandets analfabetiseringstid. Nu måste jag, denna avhållandets gång, vänta ända till 22 maj innan jag får börja låna igen på stadsbiblioteket. Det är hur tokigt som helst.

Jag lånade och har precis avslutat Björn Lundbergs bok om Gunder Hägg. Varför står inte Häggs namn förresten på statyn utanför Strömvallen? Det står bara Löparen. Fast alla, åtminstone vi idrottsintresserade, omedelbart igenkänner den nakne mannen som Gunder Hägg. Och ingen annan. Definitivt inte "den ständiga tvåan" (vilket för övrigt är en orättvis beskyllning) Arne Andersson. Jag fattar inte.

Patrik Lundbergs bok "Gul utanpå", också lånad, sliter jag med. Jag borde läst den före "Fjärilsvägen". Känns som om jag redan läst mycket av den förstnämnda, det väsentliga.

Abstinensen kommer allt närmare.

Biblioteket ligger numera under nybygget kulturhuset Agnes i Gefle. Onödigt skrytbygge som kostade för mycket skattepengar, gnälls det från höger.

Där är en tidigare student till mig chef. Jag måste prata med henne om min motbok. Om jag kan få "ta ut" mer på den.

Själv tillhörde hon inte som student de flitigast drickande, förlåt jag menar läsande. Men chef blev hon. På för mig oklara meriter.

Nå, en gång hade vi en bokhandlare i stan som enligt ryktet inte läste böcker. Men var en fena på att kränga sådana.

Lasse Ekstrand