11 december 2020

Skolexempel på vansinne

USA invaderade Afghanistan i oktober 2001. Arton års krig har kostat ofattbara 2 biljoner dollar. 2 000 000 000 000 (tolv nollor).

Franz Smidek har reflekterat över detta skolexempel på vansinne.

USA invaderade Afghanistan i oktober 2001. Watson Institute For International And Public Affairs vid Brown Universitet uppskattar de amerikanska kostnaderna (2001-2019) till ofattbara $2 biljoner.
atson Institute For
International And Public Affairs vid Brown Universitet uppskattar de amerikanska kostnaderna (2001-2019) till ofattbara $2 biljoner (not 1 och 2).

 ndra länder i den så kallade alliansen har själva fått bekosta sin medverkan. För Sverige, som redan den 18 januari 2002 gick med på att delta i ockupationen lär kostnaderna ligga på mellan 40 – 50 miljarder kronor, dvs motsvarande vad en eller två nya Karolinska sjukhus kostar.

De totala kostnaderna för den 20-åriga expeditionen i Afghanistan är i det närmaste oöverblickbara och skolexempel på vad som händer när medborgarna litar på sina politiker och militärer och ger dem fria händer.

Deltagandet i Afghanistan och andra blodiga krigshärdar som Irak, Libyen, Syrien, Sudan, Jemen, Somalia och till en viss del även i Ukraina dränerar USA och västvärlden på stora resurser. De sitter fast i dyra, distraherande och oändliga konflikter medan Ryssland och Kina har, åtminstone indirekt nytta av dessa. De får andrum, kan växa sig starkare och slipper skyhöga krigskostnader. De kan rusta i lugn takt och satsa på att utveckla infrastrukturen och industrier.

Sanktionerna
Pågående sanktionsraseri minskar förtroendet för västerländska produkter, när leveranser av t ex livsuppehållande utrustning och mediciner enkelt kan stoppas med ett penndrag av politikerna i Washington. För att parera de västerländska sanktionerna bygger de drabbade länderna, i den mån det är möjligt, egen produktion. Det gynnar sysselsättningen och kommer att minska behovet av importerade varor, från äpplen och franska ostar till mikroprocessorer.

Ockupationen av bl a Afghanistan innebär dessutom att USA och västvärlden förlorat mycket av anseendet. Konflikterna gör att länderna som Ryssland och Kina framställs som försvarare av internationella lagar och av de små ländernas suveränitet. De står helt enkelt vid sidan av eller på rätt sida, utan att behöva göra mycket väsen av sig. Vilket osökt leder till ett av Napoleon Bonapartes favorituttryck – "Avbryt aldrig din fiende när han håller på att begå ett misstag".

USA betraktas allt oftare som en förvirrad kolonial stormakt på nedgång. USA och väst har lärt sig och är utomordentligt "bra" på att flygbomba och döda med drönare men å andra sidan har de inte kunnat visa att de kan bygga upp något nytt, positivt och bestående. Ja, de har visat att de kan erövra och hålla territorier, mest i den s k tredje världen, men varför och till vilken nytta?

De västerländska krigspropagandisterna har fullt upp med sin sisyfosuppgift att måla upp västvärlden som något sorts osjälvisk väsen som vill göra gott, dvs bygga demokrati och vill ge länderna fred och yttrande frihet. Efter flera misslyckanden i rad har propagandisterna kört fast i egna dogmer/lögner och är inte trovärdiga.

Krigserfarna soldater?
En av anledningar för svenskt deltagande i Afghanistan var att få fram krigserfarna soldater. Ett problem med detta är att soldaterna inte blir och kan inte bli stridsvana eftersom de inte möter motståndare på ett modernt slagfält. De blir bara ockupations vakter i imperiets tjänst vilket kan jämföras med "stridserfarenhet" som israeliska soldater skaffar sig när de skjuter civila och stenkastande palestinska ungdomar.

Resultatet är att vi får dåligt soldatmaterial som lär sig döda utan känsla och ansvar. I Afghanistan har vi sett många exempel på detta. Det handlade om exempelvis amerikanska soldater som tar bilder när de urinerar på dödade afghaner. I andra fall lägger de vapen i händerna på dödade civila för att i efterhand försvara sina övergrepp. Tyska soldater utmärkte sig med att posera i bilder där de "leker" med afghanernas benrester, dödskallar och med nazistiska symboler.

Brereton-utredningen om australienska elitförband redovisade att soldaterna dödade minst 39 civila och fångar inklusive barn, möjligen för den makabra anledningen för att kvalificera sig in i gänget, så kallad blooding. En läckt bild visade hur en av australiernas soldater dricker öl från protesben av en dödad talibankämpe.

Ockupationen producerar simpla mördare, i många fall psykiskt skadade, som dödar för nöje eller av rädsla. Som dessutom troligtvis inte ens förstår vad de har att göra i landet.

Bisarr världsbild
Trots sin rätt så bisarra världsbild pläderade president Trump, redan under sin första valkampanj, att dra hem soldaterna från krig som hans föregångare startade. Möjligen, tack vare sina affärserfarenheter, insåg han hur bra skulle det vara för landets ekonomi att avsluta dessa krig – där gigantiska summor försvinner till ingen nytta.

Flera av krigshärdar för länge sedan har förlorat mening, som de kanske från början inte ens hade. Även om flera av dessa förefaller idag att klinga av så fortsätter de skapa stora folkförflyttningar (not 3) medan militärindustriella komplexet fortsätter med omåttlig aptit stjäla stora samhällsresurser. Idag kan vi bara beklaga att Trump vallöften motarbetats och inte kunnat fullföljas.

Den tillträdande amerikanska presidenten Joe Biden förefaller har slagit följe med flera av gamla neo-konservativa förkämpar från Obama tiden. Detta skapar farhågor om att krigshärdarna kommer att bestå och t o m spridas. Men detta får blir ämne för en annan artikel.

Franz Smidek

Noter

1) För att få antydan om hur $1 biljon (OBS. amerikanskans "trillion" motsvarar svenskans biljon) ser ut kan intresserade klicka på följande länk: https://www.reddit.com/r/BeAmazed/comments/9i3t3d/ever_wonder_what_a_trillion_dollars_looks_like/.

 2) U.S. War Spending in Afghanistan Since 2001. https://watson.brown.edu/costsofwar/figures/2019/us-war-spending-afghanistan-2001

 3) 37 Million Displaced by the United States' Post-9/11 Wars https://watson.brown.edu/costsofwar/files/cow/imce/papers/2020/Displacement_Vine%20et%20al_Costs%20of%20War%202020%2009%2008.pdf

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.