FiB

12 december 2020

Färgrevolutionerna slår tillbaka mot USA


De s k färgrevolutionerna i bl.a. Ukraina, Serbien, Kirgizistan och Georgien innebar att USA-stödda nätverk spred misstro mot ett just genomfört val och krävde att resultatet skulle upphävas. En återkommande taktik för "regime change", regimskifte.

Nu har exakt samma scenario spelats upp i USA och mer eller mindre utlöst panik i samma kretsar som burit upp färgrevolutionerna i andra länder. Max Perry analyserar.

Det tog flera veckor efter valet i USA innan president Donald J Trump erkände sitt nederlag.

Trumps team, lett av förre borgmästaren i New York, Rudolph Giuliani, har gjort ett bra arbete med att avslöja tänkbart fusk i omstridda stater, där rösträkningen fördröjdes flera dagar innan den förre vicepresidenten utropades som ”vinnare” av media och Silicon Valley.

Eftersom presidentvalet inte är en sportgren eller en akademisk uppsats, kommer sannolikt inte eventuella bevis på fusk att påverka resultatet, utan det ser nu ut som om han lämnar Vita Huset i januari nästa år.

* * *

Ett oväntat stöd för Trump när det gällde Biden’s förtida utropande som segrare kom från den tidigare demokratiska kongressledamoten från Georgia, Cynthia McKinney, som 2008 var Green Partys presidentkandidat. Den här gången stödde hon förre guvernören från Minnesota, för att få väljarna att skriva in Jesse Ventura för hand på valsedlarna i en del stater för de splittrade Gröna, istället för dessas officiellt nominerade labor-aktivisten Howie Hawkins.

 Under valtet 2016 utsågs Jill Stein till syndabock för Hillary Clinton’s oväntade förlust, grundlöst misstänkliggjord i Russiagate-bluffen enbart genom att ha synts i Moskva 2015 på en gala Russia Todays TV-kanal där också General Michael Flynn och den ryske presidenten Vladimir Putin deltog.

På order från Demokraterna, uteslöt lagstiftarna i ”swingstates” som Pennsylvania och Wisconsin Hawkins från valsedlarna i ett skamlöst försök att hindra vissa rösterr, men McKinney beskrev de oegentligheter som förekom i hennes hemstat Georgia 2020 som ”déjà vu”, där hon själv fuskats ut från kongressen genom en liknande taktik 2006.

McKinney skrev också tidigare en essä kallad ”Purpurrevolutionen: USA:s hybridkrig slår tillbaks?” om etablissemangets försök att få bort Trump, en giltig referens i sammanhanget.

22 november i år var det 57 år sedan John F Kennedy mördades. När Malcolm X tillfrågades om sin reaktion på detta 1963, svarade han ”kycklingar kommer hem för att grillas”, vilket syftade på den amerikanska regeringens inblandning i andra länder, till exempel det CIA-orkestrerade mordet på Kongos första premiärminister Patrice Lumumba.

 * * *

Hans kommentar var alltför kontroversiellt till och med för organisationen Nation of Islam, som offentligt censurerade sin mest kända ”predikant”, som i sin tur några få månader senare annonserade sitt utträde ur den svarta nationalistorganisationen. Året därpå blev han nerskjuten i Harlem i ett mord som länge ansågs ha varit utfört av FBI:s underrättelseprogram (COINTELPRO), som hade infiltrerat hans inre krets för att sätta dit Nation of Islam för ett mystiskt mord som också ansågs ha varit en avrättning godkänd av staten, liksom JFK:s.

Det är oklart om Malcolm X trodde att USA:s regering låg bakom Kennedys död, men det är inte helt osannolikt att samma skumraskmetoder som användes av USA i andra länder även … användes inom landet för att få bort någon man ogillade, trots att denne var vald av det amerikanska folket.

 * * *

President Kennedy hade underminerats av sina egna stabschefer och CIA i samband med missilkrisen kring Kuba och hans förhandlingar bakom kulisserna med Nikita Chrusjtjov saboterades av hökar inom hans egen administration. Den interna striden som skyndade på Kennedys ”avspänningsförsök” har paralleller i det partikäbbel som underminerade Trumps diplomati med Nordkorea.

Statsvetaren Michael Parenti förklarar i sin essä ”Mordet på JFK: Försvaret av gangsterstaten”, hur den 35:e presidenten pekades ut av säkerhetstjänsten … som ”svag mot kommunismen” och en som blidkade Sovjetunionen i sina diplomatiska ansträngningar efter den misslyckade invasionen i Kubas Grisbukten.

Den smutsiga sanningen är att Kennedy hatades hjärtligt av högerkrafter i hans eget land, däribland många inflytelserika personer inom underrättelseorganisationerna. Han hade enligt dem förrått nationens intressen genom att vägra slå till hårt mot Kuba, göra trevare mot Castro och vägra att trappa upp markstriderna i Vietnam. De såg honom också som en företagsfientlig liberal som förde landet i en felaktig riktning. Om Kennedy verkligen var så liberal är en annan fråga. Vad högerkrafterna inom säkerhetstjänsten ansåg honom vara, var vad som räknades.

Sanningen om mordet på JFK har förblivit dold för allmänheten, men the Church Committee och Rockefeller-kommissionen från 1970-talet avslöjade de många CIA-stödda juntorna som avsatte populära ledare i Guatemala, Syrien, Iran, Dominikanska Republiken, Kongo, Brasilien, Indonesien, Chile och oräkneliga andra länder på södra halvklotet.

Sedan dess har CIA:s strategi att byta ut regimer varit att använda det som paradoxalt nog kallas icke-statliga organisationer (NGO) - som i själva verket får bidrag från USA:s regering - som ”perfekta” för att destabilisera olydiga länder under sken av att stödja oppositionsrörelser för demokrati. Under Kalla Kriget, var majoriteten av de omstörtade staterna vänsterorienterade eller socialistiska regeringar i förbund med östblocket. I post-Sovjet-världen har många av de störtade administrationerna varit lång ifrån vänsterorienterade utan till och med konservativa, med endast det emot sig att de föredrar ekonomiska band med Ryssland eller Kina och står emot hegemonin i väst.

 * * *

En central del av de Gene Sharp*-inspirerade ”färgrevolutionerna” är att få val ifrågasatta, där ledare man vill bli av med kan avlägsnas efter att ha i val verkat stärka sin makt, men sedan störtats i ”väljar-” revolutioner – Serbien (Bulldozer-revolutionen), Georgien (Rosenrevolutionen), Ukraina (Den orangea revolutionen), Kirgizistan (Tulpanrevolutionen), Moldavien (Vindruverevolutionen) och andra länder.

Samma sak som när Biden utropade sig själv som vinnare, trots rättsprocesserna i federala domstolar, har vi nyligen kunnat se i de omdiskuterade efterdyningarna efter valet i Belarus, där den USA-stödda oppositionsledaren Svetlana Tsichanovskaja utropade sig själv som vinnare i presidentvalet för att få igång de redan planerade protesterna i Minsk mot president Alexander Lukasjenko. Detta var en kopia på de misslyckade Gröna Rörelsen-oroligheterna 2009 i Iran, under sittande presidenten Mahmoud Ahmadinejad, liksom av presidentkrisen i Venezuela förra året. Det finns fler exempel.

Trumps advokat Rudy Giuliani verkade förvånad när han påstod att fel vid datorröstningen som hade att göra med mjukvaran från Dominion Voting Systems hade band till den förre presidenten i Venezuela Hugo Chavez och George Soros, den senare som i själva verket stött USA-stödda oppositionen mot Chavista-regeringen i Caracas.

 * * *

Både pseudo-vänstern och den konservativa högern verkar ha missförstått Soros, som varken är den välgörande miljardären eller den globalist-buse de föreställer sig, utan snarare en anti-kommunistisk affärspamp som föredrar gam-kapitalism och västlig imperialism med liberal demokrati som täckmantel.

 * * *

Nyligen släppta CIA-promemorior visar att bara månader före valet 2016, i juli, hade Hillary Clinton planerat en smutskastningskampanj för att binda Trump till den påstådda ryska hacker-attacken på e-postservern hos Demokraternas Nationalkommitté. Dokumenten visar också att Rysslands-undersökningen helt säkert startades trots att både FBI och CIA var medvetna om Clintons försök att knyta Trump till Kreml.

Den tre år långa Rysslands-undersökningen med efterföljande riksrättsanklagelse i Ukraina-skandalen var bara första kapitlet i den långsamma ”mjuka kuppen” mot Trump. När allt annat misslyckades, började USA:s elit förbereda sig för att kasta ut honom i valet 2020. Det var till och med så, att bara möjligheten till ytterligare en fyraårsperiod med Trump, var en mardröm så omöjlig att föreställa sig, att de förberedde sig för hans nederlag och förutsatte att han skulle vägra avstå från makten.

Insiders i Washington, demokrater från etablissemanget och anti-Trump-republikaner drogs samman av en tidigare högt rankad Pentagon-tjänsteman för att delta i olika ”valsimulerings-scenarior” med rollspel och ”krigsövningar” som undersökte olika möjliga valutgångar och där Trump förväntades vägra se sig besegrad och vägra överlämna makten och på så sätt orsaka en konstitutionell kris. Projektet kallades ”the Transition Integrity Project” (TIP) och bland de medverkande var Clintoniterna John Podesta och Donna Brazile tillsammans med de neokonservativa William Kristol, Max Boot , George W Bushs tidigare talskrivare (som myntade begreppet ”Ondskans axelmakter”) samt krigsförbrytaren David Frum.

 * * *

Det som är mest talande är att bland de scenarior som övervägdes, även i de tänkta fall där Trump klart vunnit, fastslog TIP att Biden oavsett valresultatet skulle överväga alla medel för att ta över presidentskapet, inklusive att framkalla en konstitutionell kris och ett tänkbart inbördeskrig, där Demokraternas stater skulle uppmuntras att utträda ur unionen, upplösa elektorskollegiet och låta Washington DC och Puerto Rico få delstater.

När man läser TIP-rapporten, står det klart att den verkliga avsikten med tvåpartiövningen var att kunna hantera den mycket diskutabla valutgången och den maktkoncentration den skulle få Trump att sätta igång. Det är också möjligt att projektet hade med massmedia i sin planering.

Bara veckor före valdagen, ägde en skandal rum kring tidskriften New Yorker efter att skribenten och CNN-analytikern Jeffrey Toobin av misstag råkade blotta sig under ett Zoom-möte med andra anställda på tidningen. Många var alltför roade för att notera att den online-konferens det handlade om visade sig vara en ”valsimulering” med tidningens toppkrönikörer som rollspelsdeltagare.

Detta ligger helt i linje med hur långt mainstreammedia och Big Tech-företagen gått för att påverka valutgången.

Även gamla mediahus, som New York Post, en av de äldsta tidningarna i USA, har blivit censurerade av Twitter för att ha publicerat en explosiv text som innehöll e-mails från Hunter Bidens dator och som inte ens den förre vicepresidentens kampanj förnekat äktheten av.

 * * *

Det är inte så konstigt att Facebooks VD Mark Zuckerberg öppet skröt om hur plattformen samarbetade med USA:s underrättelsetjänster för att censurera och för att vara ett ”soft” vapen efter valet 2016.

Och, tro det eller ej, istället för att ha splittrats upp för att ha överträtt antitrust-lagarna, har Silicon Valley redan belönats för sin trohet mot den nationella säkerhetsstaten av Bidens övergångsteam som nu består av chefer från Airbnb, Alphabet, Amazon, Facebook, Dell, DropBox, Microsoft’s LinkedIn, Lyft, Stripe och Uber.

Kan det verkligen vara så att Trump bara hatats på grund av att han förkastat vissa så som var fallet för JFK? Sanningen är så mycket värre. Det är för hans benägenhet att skämma ut Washingtons heliga institutioner för sin egen politiska vinning, de institutioner hela etablissemanget behöver för att massorna ska fortsätta tro på det korrupta politiska systemet, den skurkaktiga säkerhetsapparaten, sensationspressen och den föråldrade demokratiska processen.

Det är nödvändigt att bevara dessa byråkratiska hörnstenar eftersom de är förutsättningen för att behålla makten. Som en politisk outsider banade Trump sig själv vägen till presidentskapet. Därmed underminerade han Washingtons ihåliga maktbastioner genom att lova att ”tömma träsket”, han urholka förtroendet för de ledande spionbyråerna som varande en icke vald hemlig regering eller ”deep state”, och framförallt, han fördömde mainstreammedia som ”fake news” och ”folkets fiender”. Trots att detta var sanningar, cyniskt uttalade av Trump för egen vinning, misstolkades de av hans motståndare som lögner bara för att han var källan.

Trumps populistiska agiterande oroade även hans egna sympatisörer inom den styrande eliten, som övertalade honom att mjuka upp sin retorik och att överge sina ståndpunkter när han väl kom till makten. Eftersom valet 2020 inte fått den önskade utgången, har han bara fortsatt att underblåsa folkets misstro mot den politiska ordningen och dess mekanismer som ska garanterar att status quo består och att folkets vilja förkvävs. Han signalerar att han är mer än villig att ta hela systemet med sig i sitt fall.

Mätningar indikerar faktiskt att många amerikaner håller med presidenten om att valet var riggat till Bidens fördel. Det är just därför eliten ser hans raseri som farligt och har släppt loss sina mediaorgan och underrättelsebyråer från dag ett för sabotera honom - de vet att han inte tvekar att blottlägga hela maktens korruption när det hjälper honom själv. Av den anledningen har media använt de mest svekfulla och partiska metoderna för att framställa Trump som en unik fara som till varje pris måste avlägsnas.

Det är då inte konstigt att en koalition, så motsägelsefull som den bakom Biden, skapades. Den sträcker sig från Lincoln-projektet ”Never Trumper” Republikaner till Democratic Socialists of America, från Big Tech-monopol till Black Lives Matter, från Wall Streets megadonatorer till resterna av Occupy Wall Street, från Bush-erans säkerhetstoppar till (det felaktigt döpta) Revolutionary Communist Party (Refuse Fascism) och så vidare.

 Eller för att verkligen ge en bild av precis hur absurd den ideologiska alliansen var som skulle säkra Bidens presidentskap – hur ”the Transition Integrity Project” skamligt stöddes av så kallade progressiva nyhetskanaler som Democracy Now!, en kanal som gjorde sig sitt journalistiska namn genom att kritiskt granska samma neokonservativa figurer från Bush-åren som nu står bakom TIP.

På något sätt har de som är vid makten lyckats övertala ”anti-etablissemanget” att stå vid deras sida i kampen mot den stygge orangea mannen som det påstått värre onda, och lurat dem till att försvara okränkbara institutioner de borde varit starkt emot, liksom också det ålderdomliga fläckfria amerikanska valsystem som berövar dem verklig demokrati. Detta är det verkliga arvet från Trump-eran - tiden får avgöra om det är dess lärdom.

Max Parry är en oberoende journalist och geopolitisk analytiker. Han skriver i många alternativmedia. Månmga av hans artiklar finns listade här. Han nås på e-post maxparry@live.com. 

https://dissidentvoice.org/2020/11/a-u-s-color-revolution-comes-home-to-roost-in-the-2020-election/

* Gene Sharp (1928-2018) var professor i statsvetenskap vid University of Massachusetts Dartmouth och författare till bl.a. boken "How to Start a Revolution".

1 kommentar :

  1. Mycket intressant artikel även om beläggen gärna fått vara tydligare. När det gäller Malcolm X har jag nånstans fått uppgiften att han dödades av en anhängare till Nation of islam men att det kan mycket väl vara CIA bakom för att Malcolm X lämnade organisationen för han övergav idén om ett separat USA för svarta och förespråkade enhet svarta - vita mot den kapitalistiska staten och då blev han farlig för den härskande klassen!
    När det gäller JFK har jag mycket länge avvisat alla hyllningar av honom, inte minst vad gäller att han, o, han fått leva, skulle agerat annorlunda i Vietnam. Men efter att ha sett JFK:s tal vid American University i september -63, se länken!, så har jag börjat fundera... Det kanske ligger nåt i att det är det bästa tal nån USA-president nånsin hållit! https://davidswanson.org/the-best-speech-yet-from-any-u-s-president/

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.