Bort med tassarna från Zorn!

Paula Neuding ironiserar i dagens Svenska Dagbladet över de politisk korrekta "förklaringar" som Nationalmuseums kuratorer har försett den stora Zornutställningen med.

Det gör hon alldeles rätt i. Det är ett otyg att inte dessa tjänstemän som ska vara oväldiga kan hålla tassarna borta från verket. Förse dem gärna med upplysningar, men låt åskådaren vara i fred med sina tankar.
Paula Neuding noterar  redan i entrén den löjliga "förklaring" som Gustaf Cederströms ”Karl XII:s likfärd” har försetts med.

”Den populistiska och av nationalismen präglade synen på svenskhet, som används politiskt i dag, bygger på idén om ett statiskt idealiserat och konstruerat förflutet. Tanken att det finns en historisk tid och plats att blicka tillbaka på, där allt var på ett visst sätt, stämmer inte”.

Så till Anders Zorns mäktiga ”Midsommardans”. Men aja, baja, skriver Nationamuseum. Detta verk ger inte ”en autentisk ögonblicksbild”. Hur vet man det det, var man där?

Så ivriga att utrota/förebygga ondskefull "nationalism" är muséets tjänstemän att den placerat ett annat ”konstverk” rakt under ”Midsommardans”, nämligen  konceptverket ”How to cook a souvenir”, bestående av en stor korg med uppstyckade Dalahästar i plastförpackningar för köttfärs. "I 'How to cook a souvenir' tolkas nationell identitet som en handelsvara med begränsad hållbarhet”, lyder muséets "förklaring" uppenbart riktad mot Zorn.

Allt detta noterade jag själv ilsket när jag besökte Zornutställningen. Men jag skrev inget eftersom jag redan förbrukat månadens gnällkvot.

Mest upprörd blev jag emellertid av en kommentar till en tavla med bryggeriarbeterskor som motiv. Där fick man veta att Zorn inte var intresserad av själva fabriksmiljön, utan av ljuset.

Och hur vet kuratorerna det. Kan inte det faktum att Zorns egen mor var bryggeriarbeterska ha lett till motivet? Och varför skulle han vara likgiltig för "fabriksmiljön"? Det är ett befängt påstående.