Ryska posten

28 januari 2022

Falsk flagg-operation mot Ryssland

J T Schoultz: Slaget vid Svenskund.

Sveriges lilla krig med Ryssland 1788-90 började med en falsk flagg-operation, idag för det mesta bortglömd då alla erkänner att Sverige anföll.


Ernst Brunner berättar historien i sin otroligt detaljrika roman "Anckarström och kungamordet" (Albert Bonnier ISBN 978-91-0-012489-2).

Kung Gustav, som låg risigt till i inrikespolitiken, bestämde sig för att gå i krig mot Ryssland. Kejsarinnan Katarina II "kunde lätt överraskas, skriver Brunner. "Hon kände sig trygg vid det svenska regeringssättet och dess ordalydelse och kunde aldrig föreställa sig en fientlig krigshandling som byggde på uppfunna lögner."

Men det kunde Gustav. Krigsubrottet arrangerades. Allmogen måste inbillas att Ryssland var aggressor. En not från den svenska ministern i S:t Petersburg förfalskades. Den ryske ministern i Stockholm befalldes åka hem sedan han påstods ha skymfat majestätet

Det beslöts att sätta in utklädda soldater vid den ryska gränsen och sedan skicka hem falska rapporter "om kosackers infallande i Svenska Finland jämte gruvligt härjande och brännande",

I Avesta började man i hemlighet tillverka falska ryska femkopekstycken och i Drottningholm präglade ryska guldmynt, imperialer.

På sista krigskonseljen mottog hovskräddarmästare Lindblad beställning på en uppsättning kosackkostymer. Svenska undersåtar skulle, utklädda till ryssar, anfalla en svensk gränspostering i Karelen.

Kungens order löd:

"Nu ha vi sakerna så vida, att ingenting mera återstår, än att ni skyndsamlingen fullgör våra planer medelst attacken, och att ni därefter till oss inkommer med utförlig rapport, det våra gränstrupper blivit attackerade; ni bör icke glömma att låta den förmenta fienden få den instruktionen, att, sedan våra trupper, dem ni anför, retirerat, fienden därefter påtänder någon av de närmast belägna byar, utövar våld och brand men icke mord å någondera sidan, samt därefter bortjaga fienden på ryska sidan; börande ni göra allt motstånd, men med löst krut, och för eder trupp föregiva, att ni ej kan vara försedd med skarpa skott, emedan ni ej haft minsta anledning tro, det kejsarinnan skulle attackera oss.

Ni bör även vara försäkrad därpå, att det folk som ni uti edert brev säger eder hava ämnat till den omskrivna attacken, är eder troget; haven det därför under edert öga, intill dess ni hunnit fullborda ändamålet. Stockholm den 11 maj 1788."

Kungen sammankallade sedan rådet och berättade den oerhörda nyheten: Kejsarinnan Katarina II "stämplar mot Sveriges väl och ämnar angripa oss".  Rådet häpnade.

Dagligen lästes sedan nya kungörelser om ryssarnas illdåd. Den gruvliga händelsen i Karelen kallades Puumalintermezzot.

Patriotiska och rojalistiska publikationer jobbade för högtryck: "Rapporteras om mycket grymhet uppå invånarna därstädes av lösa partier förövade från ryska sidan i Ilomants socken, där de härjat och bränt och med faslig grymhet hanterat några svenska invånare."

Målmedvetet och med stor ärelystnad drev Gustav fram krigsutbrottet. Något ryskt hot förelåg inte men för att inte bryta mot regeringsformen måste krigsutbrottet arrangeras. Ryssland måste framstå som angripare.

Resten är som man säger historia.

Stefan Lindgren
med tack till Ernst Brunner

2 kommentarer :

  1. En lärorik episod i vår historia som borde ingå i skolans historieböcker eftersom den är så typisk för hur krig startas. Jag har läst om den tidigare och lagt den på minnet, men när jag försökte googla på den för något år sedan hittade jag den inte ens på nätet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Var ikke dette noe vi lærte om i 6 klass?

      Radera

Bara signerade inlägg tas in.