Nu rullar Nato:s triumfvagn över de sista lediga fläckarna på Europakartan. Finland och Sverige ska till varje pris införlivas i krigsorganisationen.
I världspressen är det redan klart. Det är bara svenska folket som hålls i okunnighet om beslut som fattats i det fördolda.
Enligt The Times 11 april "går Finland och Sverige med i Nato redan i sommar".
Så långt The Times.
Tidningen ägnar ingen uppmärksamhet åt Finlands särskilda relation till Ryssland. Det finns ett grundfördrag mellan Finland och Ryssland som säger att parterna inte ska "tillåta att deras territorium används för väpnad aggression mot ett annat land" (art. 4). Om Finland då inträder i en krigsorganisation som uttryckligen stämplat Ryssland som sin huvudmotståndare skulle Moskva kunna betrakta det som ett avtalsbrott.
Som förlorande makt i andra världskriget har Finland andra hänsyn att ta än Sverige.
Om det svenska manövrerandet i riktning Nato kan man säga att Magdalena Andersson handlar mycket utmanande när hon låter omvärlden tro att Sverige ska följa den finska tidtabellen.
Hon slänger nu in en medlemsdiskussion i det socialdemokratiska partiet i syfte att där vinna ett minimum av legitimitet för en omsvängning i Nato-frågan.
Det är en grov underskattning av frågans betydelse och kan bara framstå som ett sätt att mygla igenom ett JA. Frågan berör hela det svenska folket, som i över 200 år har stött landets neutrala och alliansfria utrikespolitik och alltid varit kritiskt till avstegen från denna (minns euroomröstningen!).
Ska Magdalena Andersson lyckas att göra denna Hemlichmanöver på svenska folket och få det att på några veckor spotta ut alliansfriheten krävs:
1) att hon hoppar över kravet på en folkröstning. Hon måste då argumentera för att motbok, högertrafik och euroanslutning var viktigare frågor än att ansluta Sverige till en kärnvapenutrustad krigsorganisation, där de avgörande beslutet fattas av Washington (ÖB för Nato-Europa är alltid en amerikans general; kärnvapenknappen finns i Vita huset)."Tjänstemän från USA sa att NATO-medlemskap för båda de nordiska länderna var 'ett samtalsämne vid flera sessioner' av samtal mellan alliansens utrikesministrar förra veckan där Sverige och Finland deltog.
Washington är på väg att utvidga den västliga alliansen från 30 till 32 medlemmar. Tidigare rapporter sa att Finland förberedde ett potentiellt historiskt beslut 'före midsommar'. Den nordiska nationen med 5,5 miljoner har traditionellt varit militärt alliansfri, delvis för att undvika att provocera sin östra granne, som den delar en 1 300 kilometer lång gräns med.
Men Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari såg att allmänhetens stöd för att gå med i Nato fördubblades från 30 % till 60 %, enligt en rad undersökningar. 'Underskatta aldrig finländarnas förmåga att fatta snabba beslut när världen förändras', sa Finlands förre statsminister Alexander Stubb. Stubb, som själv var en mångårig NATO-förespråkare, tror nu det är 'en självklarhet' att Finland ska lämna in en medlemskapsansökan eftersom finländarna omvärderar sin relation till sin granne.
Nästa vecka kommer en av regeringen beställd nationell säkerhetsöversyn att levereras till riksdagen för att hjälpa finländska lagstiftare att bestämma sig innan den går till omröstning.
'Vi kommer att ha mycket noggranna diskussioner men inte ta längre tid än vi måste', sa premiärminister Sanna Marin på en presskonferens på fredagen. 'Jag tror att vi kommer att avsluta diskussionen före midsommar', tillade hon. 'Min gissning är att ansökan kommer att lämnas in någon gång under maj månad' lagom till Natos toppmöte i juni i Madrid, sa Stubb.
Sedan Rysslands attack har Finlands ledning genomfört en intensiv serie samtal för att ta fram åsikter från andra Nato-stater om ett eventuellt medlemskapsanbud. Tillsammans med grannlandet Sverige har Finland fått offentliga försäkringar från generalsekreterare Jens Stoltenberg om att alliansens dörr förblir öppen, samt uttryck för stöd från många medlemmar, inklusive USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Turkiet.
Sverige genomför en säkerhetspolitisk översyn som ska avslutas i slutet av maj, vilket speglar den finska tidtabellen, och landets ledare, Magdalena Andersson, sa för två veckor sedan att hon inte skulle utesluta NATO-medlemskap 'på något sätt'. Men ett försök att gå med i Nato skulle sannolikt ses som en provokation av Kreml, för vilken utvidgningen av den USA-ledda alliansen vid dess gränser har varit det främsta säkerhetsproblemet."
Washington är på väg att utvidga den västliga alliansen från 30 till 32 medlemmar. Tidigare rapporter sa att Finland förberedde ett potentiellt historiskt beslut 'före midsommar'. Den nordiska nationen med 5,5 miljoner har traditionellt varit militärt alliansfri, delvis för att undvika att provocera sin östra granne, som den delar en 1 300 kilometer lång gräns med.
Men Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari såg att allmänhetens stöd för att gå med i Nato fördubblades från 30 % till 60 %, enligt en rad undersökningar. 'Underskatta aldrig finländarnas förmåga att fatta snabba beslut när världen förändras', sa Finlands förre statsminister Alexander Stubb. Stubb, som själv var en mångårig NATO-förespråkare, tror nu det är 'en självklarhet' att Finland ska lämna in en medlemskapsansökan eftersom finländarna omvärderar sin relation till sin granne.
Nästa vecka kommer en av regeringen beställd nationell säkerhetsöversyn att levereras till riksdagen för att hjälpa finländska lagstiftare att bestämma sig innan den går till omröstning.
'Vi kommer att ha mycket noggranna diskussioner men inte ta längre tid än vi måste', sa premiärminister Sanna Marin på en presskonferens på fredagen. 'Jag tror att vi kommer att avsluta diskussionen före midsommar', tillade hon. 'Min gissning är att ansökan kommer att lämnas in någon gång under maj månad' lagom till Natos toppmöte i juni i Madrid, sa Stubb.
Sedan Rysslands attack har Finlands ledning genomfört en intensiv serie samtal för att ta fram åsikter från andra Nato-stater om ett eventuellt medlemskapsanbud. Tillsammans med grannlandet Sverige har Finland fått offentliga försäkringar från generalsekreterare Jens Stoltenberg om att alliansens dörr förblir öppen, samt uttryck för stöd från många medlemmar, inklusive USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Turkiet.
Sverige genomför en säkerhetspolitisk översyn som ska avslutas i slutet av maj, vilket speglar den finska tidtabellen, och landets ledare, Magdalena Andersson, sa för två veckor sedan att hon inte skulle utesluta NATO-medlemskap 'på något sätt'. Men ett försök att gå med i Nato skulle sannolikt ses som en provokation av Kreml, för vilken utvidgningen av den USA-ledda alliansen vid dess gränser har varit det främsta säkerhetsproblemet."
Så långt The Times.
Tidningen ägnar ingen uppmärksamhet åt Finlands särskilda relation till Ryssland. Det finns ett grundfördrag mellan Finland och Ryssland som säger att parterna inte ska "tillåta att deras territorium används för väpnad aggression mot ett annat land" (art. 4). Om Finland då inträder i en krigsorganisation som uttryckligen stämplat Ryssland som sin huvudmotståndare skulle Moskva kunna betrakta det som ett avtalsbrott.
Som förlorande makt i andra världskriget har Finland andra hänsyn att ta än Sverige.
Om det svenska manövrerandet i riktning Nato kan man säga att Magdalena Andersson handlar mycket utmanande när hon låter omvärlden tro att Sverige ska följa den finska tidtabellen.
Hon slänger nu in en medlemsdiskussion i det socialdemokratiska partiet i syfte att där vinna ett minimum av legitimitet för en omsvängning i Nato-frågan.
Det är en grov underskattning av frågans betydelse och kan bara framstå som ett sätt att mygla igenom ett JA. Frågan berör hela det svenska folket, som i över 200 år har stött landets neutrala och alliansfria utrikespolitik och alltid varit kritiskt till avstegen från denna (minns euroomröstningen!).
Ska Magdalena Andersson lyckas att göra denna Hemlichmanöver på svenska folket och få det att på några veckor spotta ut alliansfriheten krävs:
2) att hon dessutom övertygar sina partivänner i riksdagen att bortse från krav på grundlagsändringar, som förutsätter två riksdagsbeslut och mellanliggande val.
Regeringsformen i nuvarande skick medger överförande av viss beslutanderätt till EU. Utanför EU kan den "i begränsad omfattning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller ska bli anslutet, eller till en mellanfolklig domstol." (Det finns alltså ingen möjlighet att utan grundlagsändring ansluta Sverige till en krigsorganisation. Med vilka eufemismer man än beskriver Nato begränsas dess verksamhet ingalunda till fredligt samarbete.
Vid Sveriges EU-anslutning gjordes fyra ändringar i grundlagen och det vore bisarrt att tänka sig att en Nato-anslutning skulle smygas igenom utan en enda.
Att oppositionen är inställd på att försöka rösta igenom Nato-medlemskap med ett enda riksdagsbeslut är klart, men det är regeringen som sitter på traktatsrätten och om den verkligen önskar tjäna det svenska folket, nu och i framtiden, finns alltid möjligheten att väcka opinionen till ett tydligt nej.
Ryssland ligger där det ligger och har inte haft något otalt med Sverige på 200 år - vi innehar världsrekordet i fred med den store grannen. Det kan inga panikörer prata bort!
Stefan Lindgren
Har en känsla av att det är Finland som är ivrigare än Sverige nu att komma med i Nato. Tror dessutom att vår president, som tillhörde Natovänliga Samlingspartiet, bara väntat på rätt tillfälle att ansöka om medlemskap fastän han gett sken av att vilja bibehålla goda kontakter till Ryssland. Om två år är det presidentval igen, då Niinistös mandat tar slut, så Ukrainakriget kom lägligt för honom. Däremot är det svårt att förstå att socialdemokratiska Sanna Marin med sin Natovänliga ståndpunkt har förankring i partiet. Att det finländska folket nu är i majoritet för medlemskap verkar inte troligt, och det är väl därför man undviker en folkomröstning. En sak borde både svenskar och finländare inse: ett neutralt Ukraina hade inte hade blivit angripet av Ryssland.
SvaraRadera