Bara genom att inse att frågan om Natos utvidgning står i centrum för detta krig kan vi förstå varför USA:s vapen inte kommer att avsluta detta krig.
Endast diplomatiska ansträngningar kan göra det, skriver den ledande USA-ekonomen Jeffrey D. Sachs,
George Orwell skrev 1984 att "Den som kontrollerar det förflutna kontrollerar framtiden: den som kontrollerar nuet kontrollerar det förflutna."
Regeringar arbetar obevekligt för att förvränga allmänhetens uppfattningar om det förflutna. När det gäller Ukrainakriget har Biden-administrationen upprepade gånger och felaktigt hävdat att Ukrainakriget startade med en oprovocerad attack från Ryssland mot Ukraina den 24 februari 2022.
Faktum är att kriget provocerades av USA på ett sätt som ledande amerikanska diplomater förväntade sig för decennier i upptakten till kriget, vilket innebär att kriget kunde ha undvikits och nu bör stoppas genom förhandlingar.
Att inse att kriget provocerades hjälper oss att förstå hur vi ska stoppa det. Det motiverar inte Rysslands invasion. Ett mycket bättre tillvägagångssätt för Ryssland kan ha varit att intensifiera diplomatin med Europa och med den icke-västliga världen för att förklara och motsätta sig USA:s militarism och unilateralism. Faktum är att USA:s obarmhärtiga strävan att expandera Nato möter mycket motståndare över hela världen, så rysk diplomati snarare än krig kunde ha varit mer effektivt.
Biden-teamet använder ordet "oprovocerat" oavbrutet, senast i Bidens stora tal på ettårsdagen av kriget, i ett uttalande från Nato nyligen och i det senaste uttalandet från G7. Gängse media som är vänlig inställda till Biden, upprepar som papegojor vad Vita huset säger. New York Times är den ledande boven och beskriver invasionen som "oprovocerad" inte mindre än 26 gånger, i 5 ledare, 14 kolumner av NYT-skribenter och 7 artiklar av utomstående skribenter!
Det var faktiskt två huvudsakliga provokationer från USA. Den första var USA:s avsikt att utvidga Nato till Ukraina och Georgien för att låta omringa Ryssland i Svartahavsområdet med Nato-länder (Ukraina, Rumänien, Bulgarien, Turkiet och Georgien, i motsolsordning).
Den andra provokationen var USA:s roll i att installera en russofobisk regim i Ukraina genom det våldsamma störtandet av Ukrainas pro-ryska president Viktor Janukovitj i februari 2014. Kriget i Ukraina började med Janukovitjs störtande för nio år sedan, inte i februari 2022 som USA:s regering, Nato och G7-ledarna skulle få oss att tro.
Biden och hans utrikespolitiska team vägrar att diskutera dessa rötter till kriget. Att erkänna dem skulle undergräva administrationen på tre sätt.
För det första skulle det avslöja det faktum att kriget kunde ha undvikits, eller stoppats tidigt, och besparat Ukraina dess nuvarande förödelse och USA mer än 100 miljarder dollar i utgifter hittills.
För det andra skulle det avslöja president Bidens personliga roll i kriget som deltagare i störtandet av Janukovitj, och innan dess som en stark stödjare av det militärindustriella komplexet och mycket tidig förespråkare för Natos utvidgning.
För det tredje skulle det driva Biden till förhandlingsbordet och undergräva administrationens fortsatta strävan efter Nato-expansion.
Arkiven visar ovedersägligt att de amerikanska och tyska regeringarna upprepade gånger lovade sovjetpresidenten Michail Gorbatjov att Nato inte skulle flytta sig "en tum österut" när Sovjetunionen upplöste Warszawapaktens militärallians. Icke desto mindre började USA:s planering för Nato-expansion tidigt på 1990-talet, långt innan Vladimir Putin var Rysslands president. 1997 förutsade den nationella säkerhetsexperten Zbigniew Brzezinski Natos expansionstidslinje med anmärkningsvärd precision.
Amerikanska diplomater och Ukrainas egna ledare visste väl att Natos utvidgning kunde leda till krig. Den store amerikanske statsmannen och forskaren George Kennan kallade Nato-utvidgningen för ett "ödesdigert misstag", och skrev i New York Times:
"Ett sådant beslut kan förväntas antända nationalistiska, antivästliga och militaristiska tendenser i den ryska opinionen; ha en negativ effekt på utvecklingen av rysk demokrati,h återväcka det kalla krigets atmosfär i öst-västrelationerna och att driva rysk utrikespolitik i riktningar som vi avgjort inte tycker om.”
President Bill Clintons försvarsminister William Perry övervägde att avgå i protest mot Natos utvidgning. När han påminner om detta avgörande ögonblick i mitten av 1990-talet, sa Perry följande 2016:
"Vår första åtgärd som verkligen skickade oss i en dålig riktning var när Nato började expandera och förde in östeuropeiska nationer, några av dem gränsande till Ryssland. Vid den tiden arbetade vi nära tillsammans med Ryssland och de började vänja sig vid tanken att Nato kunde vara en vän snarare än en fiende ... men de var väldigt obekväma med att ha Nato precis vid sin gräns och de gjorde en en stark vädjan till oss att inte gå vidare med det."
År 2008 skickade USA:s dåvarande ambassadör i Ryssland, och nu CIA-direktör, William Burns, ett telegram till Washington och varnade för allvarliga risker med Nato-utvidgningen:
"Ukraina och Georgiens Nato-strävanden berör inte bara en rå nerv i Ryssland, de skapar allvarlig oro över konsekvenserna för stabiliteten i regionen. Ryssland uppfattar inte bara inringning och ansträngningar att undergräva Rysslands inflytande i regionen, utan fruktar också oförutsägbara och okontrollerade konsekvenser som allvarligt skulle påverka ryska säkerhetsintressen.
Experter säger att Ryssland är särskilt oroligt över de starka splittringarna i Ukraina om Nato-medlemskap, med mycket av det etniskt-ryska samfundet emot medlemskap, vilket kan leda till en djup klyfta, som involverar våld eller i värsta fall inbördeskrig. I så fall skulle Ryssland behöva besluta om det skulle ingripa; ett beslut Ryssland inte vill behöva ställas inför.”
Ukrainas ledare visste tydligt att Natoutvidgning till Ukraina skulle innebära krig. Den tidigare Zelenskyj-rådgivaren Oleksij Arestovytj förklarade i en intervju 2019 "att vårt pris för att gå med i Nato är ett stort krig med Ryssland."
Under 2010-2013 drev Janukovitj på för neutralitet, i linje med den ukrainska opinionen. USA arbetade i hemlighet för att störta Janukovitj, vilket tydligt fångades på band av USA:s dåvarande biträdande utrikesminister Victoria Nuland och USA:s ambassadör Geoffrey Pyatt som planerade den nya regeringens sammansättning efter Janukovitj veckor före det våldsamma störtandet av denne.
Nuland klargör i samtalet att hon samordnade sina åtgärder nära med dåvarande vicepresident Biden och hans nationella säkerhetsrådgivare Jake Sullivan, samma Biden-Nuland-Sullivan-team som nu står i centrum för USA:s politik gentemot Ukraina.
Efter Janukovitjs störtande bröt kriget ut i Donbass, medan Ryssland gjorde anspråk på Krim. Den nya ukrainska regeringen vädjade om Nato-medlemskap, och USA beväpnade och hjälpte till att omstrukturera den ukrainska armén för att göra den interoperabel med Nato. År 2021 gjorde Biden-administrationen ett starkt åtagande för Ukrainas framtid i Nato.
I den omedelbara upptakten till Rysslands invasion stod Natos utvidgning i centrum. Putins utkast till fördrag mellan USA och Ryssland (17 december 2021) krävde ett stopp för Natos utvidgning. Rysslands ledare angav Natos utvidgning som orsak till kriget vid Rysslands nationella säkerhetsråds möte den 21 februari 2022. I sitt tal till nationen den dagen förklarade Putin att Natos utvidgning var en central orsak till invasionen.
Historikern Geoffrey Roberts skrev nyligen: "Kunde krig ha förhindrats av en rysk-västlig överenskommelse som stoppade Natos expansion och neutraliserade Ukraina i utbyte mot solida garantier för ukrainsk självständighet och suveränitet? Det är fullt möjligt." I mars 2022 rapporterade Ryssland och Ukraina om framsteg mot ett snabbt förhandlat slut på kriget baserat på Ukrainas neutralitet. Enligt Naftali Bennett, Israels tidigare premiärminister, som var medlare, var en överenskommelse nära att nås innan USA, Storbritannien och Frankrike blockerade det.
Medan Biden-administrationen förklarar Rysslands invasion som oprovocerad, eftersträvade Ryssland 2021 diplomatiska alternativ för att undvika krig, men Biden avvisade diplomatin och insisterade på att Ryssland inte hade något att säga till om i frågan om Natos utvidgning. Och Ryssland drev på för en diplomatisk lösning även i mars 2022, medan Biden-teamet återigen blockerade ett diplomatiskt slut på kriget.
Bara genom att inse att frågan om Natos utvidgning står i centrum för detta krig kan vi förstå vi varför USA:s vapen inte kommer att avsluta detta krig. Ryssland kommer att eskalera vid behov för att förhindra Natos utvidgning till Ukraina. Nyckeln till fred i Ukraina är förhandlingar baserade på Ukrainas neutralitet och Natos icke-utvidgning. Biden-administrationens insisterande på Natos utvidgning till Ukraina har gjort Ukraina till ett offer för missuppfattade och ouppnåeliga amerikanska militära ambitioner.
Det är dags för provokationerna att upphöra och för förhandlingar att återställa freden i Ukraina.
Jeffrey D. Sachs
23 maj 2023
Jeffrey D. Sachs är universitetsprofessor och direktör för Center for Sustainable Development vid Columbia University, där han ledde The Earth Institute från 2002 till 2016. Han är också ordförande för UN Sustainable Development Solutions Network och kommissionär för FN:s bredbandskommission för utveckling. 1992-97 arbetade han i Ryssland som rådgivare åt den ryska regeringen.
Läs också Noam Chomsky på samma tema.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.