Huvudlöst, Pål Jonsson

Det avtal som tecknats mellan Sverige och USA innebär att USA får rätt att förvara vapen och utrustning på 17 svenska "militärbaser", skriver TT.

På radion säger en försvarsexpert att USA med detta kan använda Sverige som "språngbräda". För vad kunde han inte säga.

Att avtalet är ännu en spik i den svenska alliansfrihetens kista är självklart. Men hjälper den Sveriges Nato-ansökan, som hejaklacken hävdar?

Avtalets detaljer börjar klarna. På 17 regementen och liknande ska USA-soldater kunna stövla runt:

– Där kan USA ha ett litet område inom basen som är avdelat som USA:s hörn, till exempel en hangar där man kan ställa sina grejer så att de finns när de kommer, säger Robert Dalsjö, försvarspolitisk expert på Totalförsvarets forskningsinstitut, till TT.

Ingenting sägs om vad USA ska kunna lagra.

Sverige är nu "all in", meddelar en annan försvarsexpert lyriskt. "All in" är när man i t ex poker satsar allt, pengar, hus och hem, på en given hand. 

Det sätt som man dribblar med svenska säkerhetsintressen är naturligtvis upprörande. I hög grad handlar det om försvarsminister Pål Jonssons personliga baby. Agerandet skulle i vilken normal demokrati som helst leda till ett misstroendevotum mot försvarsministern.

Sannolikt bryter avtalet mot grundlagen, eftersom det förutsätts innebär att USA-trupp i kraft av detta avtal skulle kunna delta i försvaret av Sverige i krig. Enlig regeringsformen försvaras Sverige av den svenska krigsmakten.

Vore det ett avtal mellan jämbördiga parter skulle naturligtvis Sverige få placera krigsmateriel och soldater i 17 amerikanska baser. Det skulle se ut det!

Det är ett nykolonialt avtal som ger Sverige rätten att uppgraderas i listan över ryska kärnvapenmål i utbyte mot att vi hjälper USA i dess farliga spänningsstrategi, den sömngångaraktiga rörelsen allt närmare kärnvapenkrig som senator Sam Nunn häromveckan uttryckte det.

Men en annan sak som bör uppmärksammas är att avtalet verkligen inte ökar Sveriges chanser att bli Nato-medlem. Innebörden är att USA redan nu får alla de privilegier i Sverige som ett Nato-medlemskap skulle ge.

Med den skillnaden att dessa privilegier inte behöver delas med någon, varken med tyskar eller fransmän.

Dvs. skulle det minsta gå fel med det svenska Nato-medlemskapet fortsättningsvis, eller om ett maktskifte i USA skulle innebära att Nato skalas ner, har Pentagon i alla fallet säkrat "språngbrädan" till ett tänkt kommande storkrig. 

Hur som helst är det viktigt att protestera mot detta avtal av flera skäl. För att säkerhetskonsekvenserna inte utretts eller redovisats. Den parlamentariska demokratin förvandlats till ett transportkompani.

För att ett militäravtal med USA, som just nu står som garant för ett avskyvärt folkmord på palestinier, inte bara ser ut som ett lovprisande av detta folkmord, utan i praktiken är det.

För att den s k oppositionen som flutit med USA-epigonerna - genom värdlandsavtal, Nato-ansökan, Ukrainamiljarder och nu överlämnande av våra baser till oinskränkt användning av USA -äntligen till sist ska vakna och börja formulera en alternativ säkerhetsstrategi som bygger på historiska erfarenheter och opartiska analyser.

Stefan Lindgren