10 oktober 2013

Dollarn död. Leve den NYA DOLLARN

Den amerikanske ekonomen James Rickards publicerade 2011 sin bok "Currency Wars: The Making of the Next Global Crisis" (Portfolio) där han än en gång visade sin förmåga att röra om i den ekonomiska grytan och anlägga nya perspektiv.

Rickards har varit rätt ensam om att hävda att USA har befunnit sig i depression sedan 2007, med tanke på den utdragna höga arbetslösheten, en uppfattning som de styrande i USA ogillar djupt.

I boken om valutakrigen beskriver han tre valutavärldskrig, 1921-36, 1967-87 och det nu pågående.

Som alla vid det här laget vet är USA skuldsatt upp över öronen - ändå fortsätter dollarna att vara världens reservvaluta och hålls under armarna av såväl Kina som EU.

Man kan tänka sig flera lösningar på denna, på sikt ohållbara, situation:

Enligt ett scenario, som nyligen tecknades av Valentin Mândrasescu i en artikel i Rysslands röst skulle BRICS-länderna helt enkelt kunna införa en egen ny valuta, Bricso, och därmed sänka dollarn.

Rickard tecknar ett annat, mycket mer elakt scenario, enligt vilket USA lurar skjortan av resten av världen.

Han tänker sig en situation där spekulation mot dollarn kommer igång på allvar och där Federal reserve inte orkar hålla emot. Dollarn sjunker 20 procent, börsen rasar och guldpriset stiger med 200 dollar per uns (det är c:a 1300 dollar per uns idag).

Federal Reserve, ECB och Bank of Japan organiserar därpå en motattack och börjar samordnade köp av amerikanska dollar och amerikanska statsobligationer.

Historiskt har alltid privata aktörer börjat backa när regeringar ingriper mot dem. "Kämpa inte mot Fed", är en gammal visdom.

Men den här gången är annorlunda. Dollarns kollaps fortsätter och de amerikanska räntorna skjuter i höjden.

Dag två börjar i Asien och det finns ingen lindring i sikte. Även börserna i de länder som har förment starkare valutor, t.ex. Australien och Kina, börjar att krascha, eftersom investerare måste sälja vinnande positioner för att kompensera för förluster, och eftersom andra investerare nu har förlorat förtroendet för samtliga aktier, obligationer och statsskuld. Det uppstår en rusning efter guld, silver, olja och jordbruksmark samtidigt som man paniksäljer papperstillgångar. Priset på guld har fördubblats över natten. En efter en stänger de asiatiska och europeiska börserna för att ge marknaderna en chans att kylas ner och investerarna tid att ompröva sina värderingar.

Men effekten är motsatsen till den avsedda. Investerare drar slutsatsen att börserna stängt för gott och att deras aktier har blivit osäljbara. Vissa banker slår igen och några stora hedgefonder inställer betalningarna. Federal Reserve och USA:s finansdepartement är nu övertygade om att endast USA:s president kan återställa förtroendet .

Presidenten har en föga känd möjlighet att skaffa sig extraordinära fullmakter: International Emergency Economic Powers Act från 1977 , känd som IEEPA, antogs under Carteradministrationen som en uppdaterad version av 1917 års lag om handel med fienden. President Franklin Roosevelt använde den lagen till att stänga banker och konfiskera guld 1933.

Nu kan en ny president, inför en kris av jämförbar storlek, använda den nya versionen av lagen till att vidta lika extrema åtgärder.

Åberopandet av IEEPA kräver två förutsättningar. Det måste finnas ett hot mot den nationella säkerheten eller ekonomin i USA, och hotet måste komma från utlandet.

Nu håller presidenten ett dramatiskt tal och meddelar bl.a. att han tillsatt en tvåpartikommissionen bestående av rutinerade finansveteraner och "framstående ekonomer" för att studera paniken och inom trettio dagar göra lämpliga rekommendationer till reformer.

Allt privat och utlandsägt guld som hålls i förvar vid Federal Reserve Bank of New York eller institut som HSBC och Scotiabanks valv i New York kommer att övertas av det amerikanska finansdepartementet och överföras till USA:s gulddepå vid West Point. Tidigare ägare kommer att få lämplig ersättning, som skall fastställas vid en senare tidpunkt.

Alla överföringar av utländska innehav av amerikanska statsobligationer kommer att avbrytas omedelbart. Innehavare erhåller ränta och kapitalbelopp enligt överenskommelse, men ingen försäljning och inga överföringar kommer att tillåtas. Obligationerna kommer att lösas in till sina nominella belopp när de löper ut. Börserna förbli stängda tills vidare. All export av guld från USA förbjuds.

Nästa sak som kommer att hända är att beslutsfattarna erkänner att pappersdollarn nu har överlevt sig själv. Dess anspråk på att vara en värdemätare har kollapsat på grund av en total brist på tillit och förtroende. En ny valuta krävs nu och den kommer att bygga på guld.

Det är nu den dolda styrkan i USA:s finansiella ställning avslöjas.

Genom att konfiskera allt utländskt statsägt och mest privat guld på USA:s territorium skulle statskassan nu ha över sjuttontusen ton guld, vilket motsvarar 57 procent av alla officiella guldreserver i världen.

Detta skulle sätta USA i ungefär samma relativa position den hade år 1945 strax efter Bretton Woods , när den kontrollerade 63 procent av allt statsägt guld. En sådan position skulle göra det möjligt för USA att göra vad den gjorde vid Bretton Woods - diktera formen på det nya globala finansiella systemet.

USA skulle kunna förklara att den NYA DOLLARN är lika med tio gamla dollar. Den nya dollarn skulle kunna konverteras till guld till priset av ett tusen nya dollar per uns - lika med $ 10 000 per uns under det gamla dollarsystemet. Detta skulle innebära en 85 procent devalvering av dollarn jämfört med marknadspriset på guld i april 2011, och skulle vara något mer än den 70-procentiga devalvering mot guldet som FDR (Roosevelt) genomförde 1933. Det skulle vara mycket mindre än den 95-procentiga dollardevalvering mätt i guld som genomfördes av Nixon, Ford och Carter 1971-1980.

På grund av sin inlösbarhet i guld skulle den nya amerikanska dollarn bli den enda önskvärda valutan i världen - den ultimata segraren i valutakriget.

Förtroendet skulle långsamt återställas, marknaderna öppnas igen och livet gå vidare med en ny kung dollar i mitten av det finansiella universum.

Så långt James Rickards. Man kan vara säker på att USA:s president just i dagarna haft anledning att överväga med vilka extraordinära fullmakter han kan ta USA ut ur det nuvarande dödläget i kongressen.

Var så säker på att man i Vita huset också överväger alla optioner, inklusive de mest svekfulla, för att blåsa världen och rädda dollarn.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.