8 oktober 2013

Antiryskt med dålig eftersmak

Uppställningen på Stadion för inspelning av en film avsedd att chikanera Ryssland inför det förestående OS i Sotji lämnar en dålig eftersmak.

Finns det ingen medkänsla med ryssarna tappra försök att bli ett "normalt" land som kan behandlas respektfullt till och med av västpressen? Finns det ingen respekt för idrotten som en arena utanför låg politisk smutskastning?

I söndags tog Dmitrij Kiseljov upp anklagelserna mot Ryssland i sin söndagskrönika på RTR.

Med tydligt beklagande rapporterade han att gayaktivister återigen fått avslag på sina ansökningar om att få hålla gayparader i Moskva.

"Det är för tidigt. Ryssland är inte moget för det", förklarade Boris Moisejkev som är okrönt stjärna i den ryska gaykulturen och kanske den enskilde artist som har det mest fullbokade schemat, både i huvudstaden och provinsen.

När en HBTQ-aktivist, Kirill Kalugin beslutade att ställa sig på Palatstorget i S:t Petersburg med regnbågsflaggan på de flygburna truppernas dag fick han stå i fred i exakt 15 sekunder , innan polisen måste rädda honom undan ilskna fallskärmsjägare.

Gayklubbarna i Moskva spirar och det finns till och med ett särskilt taxibolag som betjänar sexuella minoriteter, som känner till alla vägar och gränder i den ryska HBTQ-världen. Förutom tematiska nattklubbar, restauranger, gym finns det även särskilda hotell för denna minoritet på 2 % av befolkningen (enligt brittiska undersökningar).

När den ryska dumans talman Sergej Narysjkin talade i Strasbourg den 1 oktober i Europarådets parlamentariska församling Europarådet passade han på att inbjuda alla ledamöter att komma och besöka de ryska gayklubbarna.

Den äldsta gayorganisationen i Ryssland, "Vingar" i S:t Petersburg publicerar tidskrifter och böcker och har sin egen webbsida. En talesman för organisationen kritiserar Stephen Fry som nyligen damp ner i Petersburg för att förklara alla homosexuella förföljda och uppmana till OS-bojkott.

Enligt ordföranden Aleksandr Kutjarskij har lagen mot propaganda riktat till minderåriga bara använts en enda gång och maximistarffet är 5 000 rubel (250 kr).

I Kiseljovs program fick vi också veta att staden Sotji redan på sovjettiden var ett homosexuellt centrum av Sovjetunionen. OS-turister av den läggningen bör alltså inte ha några svårigheter att hitta likasinnade.

Han kunde också berätta att ca 25 000 homosexuella fängslades det tsaristiska och sovjetiska Ryssland. Men ibland utnyttjades de också av NKVD/ KGB. De kunde släppas ur fängelse i utbyte mot att de samnarbetade.

År 1942 , med ankomsten av den brittiske ambassadören Archibald Kerr till Moskva, bytte ryska UD ut hela den personalen som skulle betjäna britterna mot unga vackra pojkar - Lubjanka kände till baronens dragning till den starka könet och särskilt det ryske kocken på ambassaden lyckades väcka hans känslor. Stalin fattade det ovanliga beslutet att låta Kerr efter fullgjord tjänst ta med sig sin kock till England.

Kiseljov påminde om att homosexualitet till helt nyligen varit förbjudet i de flesta läbnder, Det upphörde 1972 - i Norge , 1979 - i Spanien , 1980 - i Skottland, 1988 - i Israel och 1993 i Ryssland.

I Texas, USA, är det fortfarande förbjudet och i många länder är det förbjudet för homosexuella att lämna blod eller vara organdonatorer, begränsningar som inte finns i Ryssland.

Stefan Lindgren

Gå inte i ledband - läs Ryska posten! En månad gratis om du skriver till red@rysk.info

1 kommentar :

  1. Ryssar liksom merparten östeuropeer som inte fått sina samhällen och familjetraditioner splittrade av den västerländska sexualhysterin är mot både en genomsexualisering av samhället och att bli påtvingade västerländska sexuella livsstilar. Senaste mätningen i Ryssland angav en siffra över 70% i det avseendet.

    De flesta ser det med rätta som en del i de samhällsomstörtande program USA med lydstater ägnat sig åt i regionen sedan nittiotalet och har "färgkodsrevolutionerna" i färskt minne. Att de största finansiärerna och hjärnorna bakom att tvinga på dem dessa ständiga sexualparader som ett mått på "demokrati", har namn som George Soros och ett knippe NGOer knutna till USAs regim gör inte saken lättare för sexuallobbyn. Inte heller att dessa samhällen oftast är djupt kristna och följaktligen har en helt annan syn på sex och moral än vad våra numera gudlösa, har.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.