25 december 2015

En civilisations fall


På Axess TV kan man se den franska dokumentären "Angkor - en civilisations fall".

Den var intressant på många plan. Sannolikt var det klimatförändringar som tog död på Angkor som mellan 800- och 1500-talet dominerade en stor del av sydöstra Asien.

År 1431 övergavs miljonstaden Angkor. Varför?


Hittills har forskarna föreslagit en rad olika förklaringar till Angkors undergång: krig med grannarna; övergång till den individorienterade Theravadabuddismen; ökande sjöfart som gjorde Angkor irrelevant som handelscentrum; överbefolkning av städerna osv.

Krigsteorin har avfärdats eftersom arkeologerna inte har sett några bevis på omfattande plundring (förrän i modern tid).

Eftersom Angkors sammanbrott sker i stort sett samtidigt med övergången till Theravadabuddism liksom övergången från sanskrit till pali som skriftspråk finns gott om möjligheter att förväxla orsak och verkan.

Med modern teknik försöker en grupp internationella arkeologer lösa gåtan. I synnerhet franska arkeologer och amerikaner med sina väldiga tekniska resurser har gått loss på frågan. Man kan bara beklaga att alltsammans sker i gammal god kolonial stil. I detta program syns inte röken av några kambodjanska arkeologer eller forskare.

Tillräckligt mycket material har dock kommit fram för att dra vissa slutsatser kring klimatet.

Under den s k lilla istiden (1300-1850) sägs Europa ha mist en tredjedel av sin befolkning p.g.a. missväxt. I Kina sägs halva befolkningen ha strukit med innan Qingdynastin tillträdde 1644.

I vår del av världen frös hela Östersjön 1303, 1306 och 1307, något som aldrig tidigare registrerats. Glaciärer avancerade, nordiska bosättningar i Grönland blev avskurna och spannmålsodlingen upphörde på Island.

Väl att märka är detta klimatförändringar som inte kan skyllas på några CO2-utsläpp. Men om det finns krafter i naturen (ojämn solutstrålning, vulkanism etc) som är tillräckligt starka för att utlösa en "liten istid", kan vi då vara säkra på hur stor del av den nuvarande uppvärmningen som beror på människan?

Det speciella med Angkor var det omfattande bevattningssystemet som var robust och sinnrikt konstruerat. Vatten samlades under monsunerna bl.a. i två enorma bassänger, Västra och Östra Baray.

Men utdragen torka sänkte vattentillgången och i slutet av 1200-talet försökte man stänga till avflödena från Östra Baray.

Med visst mellanrum kom dock mycket starka monsuner, kanske tillräckligt starka för att störa hela systemet.

Frågan är dock i vilken mån klimatförändringarna verkligen förklarar Angkors undergång. Bevattningssystemet krävde regelbunden tillsyn av hundratusentals människor.

Katastrofen ha föregåtts av sociala förändringar som berövade systemet den flexibilitet som skulle ha behövts för att klara klimatförändringarna.

En sak som inte berörs i den franska filmen är att miljökatastrofen på 1300-talet kan komma att upprepas. Kambodjas regnskogar har decimerats från 70 % av ytan 1970 till bara 3,1 % (sannolikt mindre idag).

Angkorprogrammet sänds på Axess 2015-12-26 kl. 16:50; 2015-12-27 kl. 09:00; 2015-12-28 kl. 15:00; 2015-12-29 kl. 18:00; 2015-12-30 kl. 06:00.

Vill man se den på hemsidan axess.se måste man betala en provprenumeration.

Dubbad på ryska kan den ses när som helst på http://videoheghem.com/167240283

red

Bilden: Ett av de mer än tvåhundra ansiktena uthuggna i tornen i Bayon, från Angkors 1100-tal.

3 kommentarer :

  1. En starkt västorienterad professor Sulak, expert på Theravada beskrevs 1985 inblandad i försök att leda in Thailand på en utvecklingsfientlig väg. Mot avancerad teknologi, för flummiga ideer. Det mönstret upprepar sig konsekvent i spåren av det angloamerikanska imperiets manipulerande. Man vil hålla tillbaka konkurrensförmågan överallt genom att ympa folk med ineffektiva filosofier. Medan man med en låtsad frigörelseappell uppmanar till individualism leder man människor bort från etablerade och nyttiga vetenskapliga empiriskt grundade kunskaper. På den flummiga sidan fanns både religiösa gröna och socialistiska inslag. Troligen lurade in på det spåret, ty så har varit fallet sen mycket långt tillbaka.
    Stefan beskriver ovan Theravada som individualistisk, vilket inte generellt betyder ngt dåligt men man kan misstänka elakt spel. Liknande skiften skedde långt tidigare i Kinas historia med Kon fu tse som visdomens företrädare. Och Ch'in Shi-huang som exempel på motsatsen. Britterna lyckades influera dem som kom att leda Kina under Maos period med den sortens strävan efter anarki. Syftet var för britterna att sabotera Kinas förutsättningar att utvecklas.
    Det vore intressant att veta om det var skumma europeer inblandade i skendena 1431 som beskrivs i artikeln.

    SvaraRadera
  2. Ett mer närliggande exempel är den omhuldade svensk-amerikanske fysikern Max Tegmark https://sv.wikipedia.org/wiki/Max_Tegmark som vill att vi ger upp det yttersta kriteriet på vetenskapliga bevis, dvs observationer. Det räcker med logiken i matematiska bevis.

    Det skulle föra för långt att diskutera detta i grunden, så låt mig ta ett humoristiskt exempel, jag tror det är från skämttecknaren OA (Oskar Andersson):

    Om det tar en man en timme att gräva en djup grop, hur lång tid tar det då för 60 man?

    Enligt den matematiska logik som kallas "regula de tri" och som åtminstone min generation fick lära sig i skolan på 50-talet är det lätt att räkna ut - och därmed bevisa matemnatiskt - att dessa 60 män fixar gropen på en minut!

    Vad som Peter G. inte nämner är att de första som brukar omfatta de flummiga destruktiva idéerna från USA är amerikanarna själva!

    SvaraRadera
  3. Instämmer om att angloamerikas akademiska värld inrymmer det fördunklande tänkande som det angloamerikanska etablissemanget vill sprida för att försvaga även om Europa verkar vara rätt influerat. Postmodernism och tidigare flum. Även Marx är en fälla även om han gjort mängder av intressanta observationer och är av intresse som samtidsskildrare med stor bredd. Att många ser honom som en stor vetenskapsman utan att alls ta hänsyn till den starka beroendeställningen relativt kapitalismens centrum.
    Men det penibla är ju att de som fördunklar lyckats få med sig många med vänsterinriktning så att uttrycket rödgrön röra verkligen är träffande.
    En helt självständigt tänkande vänster skulle förmodligen ha lättare att se positivt på individualism och minska betoning på klasskamp. Om det måste innebära att en sån vänster inte skulle kallas vänster längre.. Det är isf inte mitt bekymmer.
    Självständigt tänkande parat med större respekt för vetenskaplig empirik och gediget kunnande.
    Men åter till ämnet Buddism. Det jag var ute och for efter var att Venedigs agenter berättat om hur de fram till 1400 var och hejade på mongolernas härjningar när de förödde Kina. Och jag spekulerade om att förändringarna som berörs i artikeln och som påstås ha varit en följd av grannländers påverkan möjligen kunde ha varit ngt mindre oskyldigt. Den akademiker jag nämnde heter i själva verket Sulak Sivaraksa och lät mer influerad av väst på 90-talet än senare. Han kanske är solidarisk med befolkningen ändå. Den varianten av buddism som infördes efter 1431 Theravada är efter vad jag förstått rigid och olämplig i en kultur som skall utvecklas. Uppenbarligen var den berörda kulturen rätt avancerad före förändringen.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.