Något senkommet försöker idag Margot Wallström uttrycka Sveriges solidaritet med Turkiet mot USA-kuppen.
Men det hon säger om Ryssland är desto allvarligare. Sverige intar en extremt Rysslandsfientlig linje inom EU.
Wallström försäkrar att alla EU:s utrikersministrar säger samma sak, och åberopar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov som vittne till det.
Men det är osant. Sverige intar en extrem position inom EU. Frågan är om något europeiskt land - utom möjligen kuppregimen i Ukraina - uppvisar en lika russofobisk attityd.
Wallström säger att hon inte kan tänka sig att tala med Putin. Det är i sig ännu en olaglig sanktion. Att skilja ut ett lands valda överhuvud som persona non grata och icke-samtalsbar är inte bara en förolämpning av det landet utan ett slag mot det landets suveränitet.
Förstår inte Wallström det, har hon mycket större skäl än sin kollega utbildningsministern att kasta in handduken.
Hon vet också att många av hennes kollegor har samtalat och samtalar med Putin: Ungerns, Greklands, Italiens och Finlands ledare bl.a. Och även USA:s, vilket kanske väger tyngre i Wallströms värld.
Hennes företrädare i Arvsfurstens palats har aldrig vägrat att tala med ryska ledare när tillfälle givits.
För en utrikesminister borde överhuvudtaget ståndpunkten "att inte tala med" vara anatema.
Sverige är också extremt genom sin uppfattning att Krim ska "återlämnas" till Ukraina. Detta är en ståndpunkt som idag knappast ens kuppregimen i Kiev driver.
Det officiella kravet från EU för att sanktionerna ska upphöra är att "Minsköverenskommelserna uppfylls" (vilket i sig är absurt att adressera till Ryssland).
Alla med minsta förståelse för realiteterna inser att allt tal om att "återlämna" Krim, som sedan 1700-talet tillhört Ryssland, bara är ägnat att förvärra förbindelserna.
Om inte annat bör de inse att de planer på etniska rensningar som kuppmännen i Kiev ruvar på skulle innebära ett blodbad om de fick tillträde till Krim.
Slutligen har vi elefanten i rummet, den fråga Wallström väljer att inte ta upp. Ryssland har inbjudit Finland och Sverige till samtal i Moskva om säkerheten i Östersjön.
Inte minst Wallström personligen har drivit denna sak och bl.a. uppkallat Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev för att protestera mot att ryska flygplan med avslagna tranpspondrar flyger för nära passagerarplan.
Rysslands och Finlands presidenter har nu tagit ett personligt initativ för att förbjuda sådana flygningar över Östersjön. Frågan ligger på Nato:s bord.
Att då vägra följa upp de svenska kraven när Moskva öppnar för samtal om denna och liknande frågor är oerhört avslöjande.
Var syftet bara att väcka buller i media - och legitimera det förhatrliga värdlandsavtalet med Nato - eller finns ett ärligt engagemang för säkerheten?
I det senare fallet måste Sverige tacka ja till samtal i Moskva.
Stefan Lindgren
Man måste förstå utrikesminister Wallström, som en negativt lagd person måste det för henne vara outhärdligt med den okuvliga ryska optimismen. Visst är det förbluffande att efter krig och all hatpropaganda mot de rysktalande i Ukraina, Ryssland orkar se en framtid för landet, ljusare än någon av kuppregeringens uppbackare. Förklaringen är att man blickar framåt, långt framåt, någonstans på vägen kommer den nationalistiska extremismen att mista sin glöd och folk kommer att vända ett nytt blad. Och nu har ryssarna t.o.m. fått Kina med sig i Syrien. Det som såg ut som hopplös överoptimism, att hjälpa syrierna att fördriva Wallströms vänners moderata halshuggare som strömmade in från Turkiet, Jordanien, Irak och Libanon (USA meddelade Ryssland att IS intar Damaskus i november 2015) - denna insats ser ut att kunna bli framgångsrik.
SvaraRaderaTransponderfrågan är klurig. Finska media har beskyllt president Niinistö för att ha agerat förhastat. Och hur har de kläckt den idén. Blivit uppringda av en gutt från Norge, en viss Stoltenberg ? En lösning skulle nämligen kräva ömsesidighet, vilket är en främmande tanke för exceptionalister.
Den ryska författningen innehåller inget om hur man sammankallar den berörda författningsförsamlingen för att formera ändringar i grundlagen
SvaraRaderaArtikel 15 i den föreliggande författningen binder upp Ryssland till internationella regelverk. Mao ingen suverän stat.
Article 15
4. Universally recognized principles and norms of international law and international treaties of the Russian Federation are an integral part of its legal system. If an international treaty of the Russian Federation stipulates other rules than those stipulated by law, the rules of the international treaty. (overrule the domestic ones antar jag menas - översättningsprogrammen missar ju en del)
https://nstarikov.ru/blog/69758
Peter.
SvaraRaderaVem som inkallar Författningsförsamlingen är en formalitet eftersom författningen anger de exakta villkoren för när den ska inkallas.
Ditt påstående om att Ryssland inte är ett suveränt land bara för att man exempelvis erkänner FN-stadgan förvandlar ju nära 200 länder till icke-suveräna stater. Struntprat!
För övrigt avgörs graden av suveränitet av helt andra faktorer, bl.a. hur statsledningen hävdar landets suveränitet i praktisk politik. Starikov är ute och cyklar.
Starikov är inte bara ute och cyklar, han är politikens Lance Armstrong. Ingen seriös människa tar något han säger på allvar. Vad beträffar Wallström så är hon ett större misslyckande som utrikesminister än vår käre Carl och det trodde jag var omöjligt. En glänsande mops bland lejon och tigrar.
SvaraRaderaStefan
SvaraRaderaDet låter som du tolkar det som ett förringande av Ryssland från min sida vilket ingalunda var avsikten, men dom har ju fortfarande kvar mycket av det dom påtvingades under Jeltsin. Deras monetära system är ju föremål för stark intern kritik tex. Att hävda att internationella regler som övertrumfar lokala kan innebära inskränkningar i suveränitet beroende på vilka regler det gäller anser inte jag vara strunt och det var ju min reflexion. Starikov använder inte det uttrycket.
Låt oss hoppas att Starikov's oro är obefogad. Men Eddie fruktar kanske hans uppriktighet när det gäller sanningen om bolshevikrevolutionen som vänsterfolk tillsammans med kapitalisterna försöker tiga ihjäl. Varför annars ett sånt svepande påstående? Vad har Eddie läst av hans böcker?
Hursomhelst, han tog tidigare upp att de liberala dvs västorienterade partierna samverkade på så sätt de kunde till egen fördel tränga ut andra partier från en del lokalval genom krav på namninsamlingar vilket genom tidspress förfördelade konkurrenterna till de västorienterade partierna. Han förespeglade att såna och andra fula trick väntar i samband med att Putins fortsättning berörs 2018. Det handlar alltså om en rädsla för att ngn teknikalitet skall utnyttjas för att manipulera valresultat. Det drabbade flera partier i st Petersburg nyligen om jag förstod den ngt ofullkomliga autoöversättningen. Senare funkade det visst bättre i valet i Moldavien.
Ryssarna har nog blivit medvetna om att internationella "åtaganden" kan användas för att sätta press på Ryssland i en riktning som gagnar USA/Nato/EU. Därför har man exempelvis sagt att Europadomstolens domar inte automatiskt ska anses ha laga kraft - tekniskt ett brott mot internationell rätt. Och man har periodvis varit starkt kritiskt till OSSE osv.
SvaraRaderaDe små partierna i Ryssland har det tufft, men det drabbar ju alla uppstickare lika, både på vänster och högerkanten. Eller menar du att vänsterpartier automatiskt har lättare få folkligt stöd och att därför kravet på namninsamlingar diskriminerar nyliberaler och olika national-konservativa projekt? I så fall ett tveksamt argument.
Men låt oss pausa här och undersöka situationen inför valet om en månad.
Ok för att pausa, vill endast förtydliga ngt jag missade att nämna. Att den liberala gruppen nyttjade administrativa resurser tillgängliga för större partier som jag fattade det. Så att dom kunde samla in namn snabbare tolkade jag det. Dvs något som liberaler gärna fördömer när dom beskriver förment totalitära tendenser.
SvaraRaderaTror inte att det är nån skillnad mellan nybildade partiers tillgång till administrativa resurser. Men "Enat Ryssland" och i någon mån "Rättvist Ryssland", LDPR och KPRF kan ha tillgång till administrativa resurser som inte outsiders har. Det är ju samma diskriminering som vi har - nykomlingar får inte längre TV-tid, de får inget statsstöd etc. På återhörande.
SvaraRadera