Dagens Nyheter ägnar idag en stor del av utrymmet dels åt att granska
olika anonyma uppgifter om Urban Ahlin (s), dels åt att släppa fram
mestadels kritiska röster om Kulturhusets avgångne chef Benny
Fredriksson som några påstår har styrt med skräck och fruktan.
Inte i något av fallen har jag en uppfattning i skuldfrågan. Men jag
ifrågasätter DN:s utgångspunkt att detta är konflikter som ska avhandlas
och avgöras i media.
Om vi börjar med Urban Ahlin är det klart att han är en skurk, som borde
ställas inför rätta. Hans demagogi var starkt bidragande till att
Sverige drogs in i Afghanistankriget, där svenska soldater själva fick
sätta livet till och tvingades delta i det meningslösa mördandet och
ibland begå rena krigsförbrytelser.
Men jag kan inte se att DN någonsin har granskat de höga
ämbetsinnehavare som myglade in Sverige i Afghanistankriget (Björn v
Sydow, Jan Eliasson, Urban Ahlin för att nämna några). DN var ju själv i
hösta grad del av konspirationen.
Att nu komma och ägna massor av journalistisk kraft (30 intervjuer med
anonyma påstådda offer) åt att granska anklagelser om sexuella
trakasserier från Ahlin är verkligen att sila mygg och svälja kameler.
En nyhetsprioritering som hade varit omöjlig i Sverige för bara 20 år
sedan. Vi har alltid förfasat oss över den brittiska pressens
"peep-hole" journalism. Men nu har vi den här. Med hull och hår.
Falskflaggad som "#metoo".
Det principiella problemet med att ta upp sådana här fall i media är
ofta att den ena sidan i en konflikt är bunden av sekretess. Det
upptäckte DN:s Maciej Zaremba på sin tid. Han utvecklade till en konst
att beskriva grymma statliga omhändertaganden av barn, som aldrig kunde
kommenteras av behöriga tjänstemän eftersom de var bundna av
tystnadsplikten.
Min slutsats är att så snart det handlar om brott ska det utredas av
rättsväsendet. Handlar det inte om brott utan misshälligheter på en
arbetsplats måste det redas ut där. Genom att media lägger sig i varje
liten skitsak får de en fullkomligt otillständig makt över politiken. De
kan i praktiken gå in och mula vilken politiker som helst - alla har
skavanker - kanske utan att läsarna får veta de verkliga motiven för
operationen.
Skamlöst kan media hela tiden använda olika måttstockar
efter eget skön. En moderat som myglar till sig en bostad är sällan så
skyldig som en socialdemokrat som gör det.
En moderat som visar könet på en fest är aldrig så skyldig som en
socialdemokrat med tandblekt vargleende som lägger armen om en medarbetare.
Kan det ha att göra med vem som äger pressen tro?
DN driver drevet vidare och som läsare har vi inte mycket annat att val
än att försöka kyla ner våra våldtagna hjärnor med en prenumeration på
SvD (49 kr fem veckor).
Stefan Lindgren
Johan Westerholm ser intriger bland olika S-falanger bakom angreppen på Ahlin: https://ledarsidorna.se/2017/12/kronika-gisslan-hos-knazbollah/
SvaraRadera