om att "Ryssland är det största hotet".
Utifrån vad som hänt i USA och Frankrike "får vi utgå från att vi inte
är fredade" - underförstått för ryska försök till påverkan av valet.
Som Ture Nerman en gång uttryckte det råder den fullständiga enigheten
bara på dårhuset och kyrkogården.
Vilket av dem som träffar bäst på Sveriges riksdag undandrar sig min bedömning.
Men om vi börjar med fakta så är det i högsta grad omstritt huruvida
Ryssland verkligen har försökt att blanda sig i valen i t ex USA och
Frankrike på ett otillbörligt sätt.
Det mesta av det som sagts i USA i den vägen tycks vara hjärnspöken, ett
nytt utbrott av den specifika amerikanska rysspaniken som då och då slår
till.
Men varför ska vi lida för att rysshatare som senatorn John McCain -
alltid beredd att skjuta först och fråga sedan - uppfattar världen av
idag som invecklad i en ödeskamp mot det "ryska hotet" (i går det
sovjetiska hotet)? Han drar sig inte för att städsla terrorister i den kampen.
I de flesta länder har man övervunnit den amerikanska smittan. Enligt
data från Pew Researchs internationella opinionsmätning ser de flesta
respondenterna inte Ryssland som det största hotet mot sina länder.
I 22 länder uttryckte människorna förtroende för att Putin "gör mest rätt
saker när det gäller internationella relationer." I 13 stater anses i
stället Trump ta de rätta stegen.
(http://www.nyhetsbanken.se/2017/08/varlden-litar-mer-pa-putin-trump.html)
Genom att Stefan Löfven håller fast vid politiken att utmåla Ryssland
som ett hot, därtill det största, placerar han Sverige i kategorin extremt
anti-ryska frontstater som idag bara omfattar Baltikum och Polen (och
även där sker en omprövning.)
Ser man på det franska valet har ju franska myndigheter själva
dementerat att det ska ha skett någon rysk inblandning, så varför tjatar
Löfven om detta? (se
https://www.apnews.com/fc570e4b400f4c7db3b0d739e9dc5d4d)
I det tyska valet konstaterade Bundesnachrichtensdienst - till medias
stora besvikelse - att det inte skett någon rysk inblandning (se t ex
https://www.defconwarningsystem.com/phpBB3/viewtopic.php?t=8407)
Så varför tjata om detta?
Historiskt sett är det dessutom solklart att de mest frekventa försöken
till inblandning i mindre länders val kommit från ett helt annat håll än
Löfven pekar ut.
Enligt en sammanställning från Carnegie Mellon
University intervenerade de rivaliserande supermakterna med kampanjstöd och
desinformation i media i 117 val mellan åren 1946 och 2000, vilket
utgjorde elva procent av alla nationella val under perioden.
Betecknande nog var USA ansvarigt för 81 av dessa försök (70 procent av det totala
antalet), däribland åtta gånger i Italien, fem i Japan och flera
i Chile och Nicaragua, förstärkta av paramilitära åtgärder från CIA.
Den politiska innebörden av gårdagens uppvisning av enighet mellan
riksdagens åtta partier är att man fråntar väljarna en möjlighet att
uttrycka sin uppfattning om den rådande säkerhets- och utrikespolitiska
kurs som de fem Nato-partierna och deras stöldtrupper har påtvingat
Sverige och som absolut inte har folkligt stöd.
Alla fakta tyder på att det svenska folket snarast möjligt vill återgå
till den traditionella neutraliteten och alliansfriheten - vilket
självklart inkluderar att verka för normala och avspända relationer med
vårt största grannland.
Sverige ska inte spela med i en redan överspelad USA-kampanj utan avvisa
påtryckningarna från Nato och John McCain-liknande amerikanska politiker -
påtryckningar av en helt annan dignitet än om några ryska "troll" skulle
skriva något ofördelaktigt om svensk politik.
Det har gått troll i "trollen". Det är ett sätt att distrahera oss
väljare och få oss att inte se elefanten i rummet - de maktmetoder som
används för att driva igenom närmandet till Nato, förhindra ett
demokratiskt inflytande och täppa till truten på varje politiker som
vågar knysta om den krigsaktivistiska kursen.
Stefan Lindgren
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.