23 juni 2021

Ett krig som förtigs av media



Tydligen finns en tyst - kanske bara undermedveten - överenskommelse i svenska media om att en sådan händelse som 80-årsdagen av Hitlertysklands anfall på Sovjet är något som inte bör nämnas, trots att media hela tiden snaskar annan minneskonfekt.

På gårdagens svenska TV-tablåer fanns en film om Dunkirk, britternas evakuering från Frankrike 1940, och en film om det brittiska kungahusets och Churchills konflikt.

Om världshistoriens största slakt, inte ett ord.

 Konstantin Simonov skrev i en dikt från 1971:

 
Just på årets längsta dag

en molnfri morgon oss når

ett allt förödande slag

som varade i hela fyra år


Det satte sådant spår

skördade så många offer

att levande, efter trettio år

inte tror att de lever


Anhöriga ordnar biljett och far

till någon som inte längre finns

Med tiden ger listorna svar

vem som lever och vem vi minns

med ständigt nya

obelisker.




Här i väst förtigs kriget, men ryssarna minns. De listor Simonov talade om är ännu inte klara. Vart tjugonde år kommer en svacka i  befolkningsstatistiken som påminner om det förintelsekrig som startade tidigt på morgonen 22 juni  när Hitlertyskland och dess allierade gick in i Sovjetunionen. Med sex länders arméer satte inkräktarna totalt in 5,5 miljoner man för att krossa Sovjet.

Kriget började utan krigsförklaring men Hitler meddelade senare i en kommuniké - naturligtvis lögnaktigt - att anfallet syftade till att eliminera Sovjetunionens ”militära hot” mot Europa och den militära uppladdning vid gränsen som Röda armén anklagades för. Sovjet anklagades också för aggression, i samtliga fall rörde det sig om territorier som den tysk hjälp slitits bort från Ryssland i första världskriget.

26,6 miljoner sovjetmedborgare miste livet i detta krig. Det var cirka 15 procent av landets totala befolkning.

Den stora majoriteten av offren var obeväpnade och försvarslösa civila.

Över 5 miljoner människor fördes bort till tvångsarbete och mer än 2 miljoner av dem dog av den behandling de fick där.

Enligt den tyska militärens strategiska plan, Generalplan Ost, skulle den slaviska befolkningen delvis utrotas, delvis förvandlas till trälar utan skolutbildning och delvis trängas bortom Ural.

I Sverige uppmanas vi ofta att minnas folkmordet på Europas judiska befolkning. Det är bra. Men man får inte glömma att huvuddelen av denna förintelse skedde på sovjetiskt territorium och att folkmordet på Sovjets judar ingick i en betydligt större utrotningsplan, där ännu fler slaver fick sätta livet till.

Vi måste slå vakt om den historiska sanningen och gå emot den historieskrivning som nu kolporteras i olika resolutioner från EU:s och Europarådets parlamentariska församlingar.

Där påstås lögnaktigt att Sovjetunionen och Tyskland startade andra världskriget tillsammans, alltså delade skulden till detta krig. Och man skriver om historien för att hela tiden förminska Röda arméns historiska insats att ha krossat den hitlertyska hydran.

Se boken "Vitare kan tvätten inte bli" om EU:s nya historieskrivning om perioden fram till Hitlertysklands anfall på Sovjet.

Stefan Lindgren

5 kommentarer :

  1. Mycket bra artikel, väl skriven. Har för övrigt fått hem boken.

    En reflektion från mig som har Ryska rötter; bakgrunden till ordet ”slav” Sverige menas just ”träl”. det var framför allt i västra Ryssland och södra Krimea (främst Turkiska attacker) som slavar tillfångatogs (även där Karl xii gästspelade).

    Karolinerna hade det Svenska mansfolket i armen så det Rusiska tillfångatagna folket behövdes för att bygga Sverige. Men detta går längre bak i tiden till Rurik och vikingarnas erövringar som gjordes i samarbete. Vi har vikingastenar ända bort till Yaroslav (Peins Jaroslav) barnbarn Rurik.

    Ordet Slav blev sp inarbetad i Sverige att det ersatte ordet träl.

    Detta ger en ofrånkomlig känsla av rasism för mig idag tyvärr, när orden slav och slavisk används.

    Eftersom Sverige har en tradition att försvenska ord har jag börjat anmodat att börjat säga Rusisk istället för slavisk.

    SvaraRadera
  2. Det finns många s k experter (bland annat Nationalencyklopedien) som hävdar en gammal teorin att "slavar" och "slaver" egentligen är samma ord. Det passar ju bra i västvärldens nedlåtande syn på Ryssland och andra slaviska nationer att tänka sig att de var mest kända för att leverera trälar till andra länder.

    Men det är en ideologisk fälla. Medan det etniska "slav" troligast (Roman Jakobson) har en topografisk förklaring kommer ordet slav (eng. slave, ty sklave) som träl från medeltida latin och går kanske tillbaka på grekiskans skyleuein för "ta krigsbyte".

    Slav som etniskt begrepp är äldre i svenskan än slav för träl.
    Förklaringen att den tysk-romerska Otto-kejsarna under andra hälften av först årtusendet e K tog så många slaver som krigsfångar att ordet blev liktydigt med träl, är troligen en efterkonstruktion.

    Redan Dostojevskij polemiserade mot den i "En skriftställares dagbok".

    I svenskan har "en slav" två betydelser, men i plural skiljer vi på slavar och slaver.

    Tyvärr har ditt förslag andra nackdelar. Det finns ett tjugotal slaviska språk. Att kalla alla "rusiska" skulle vara missvisande.

    SvaraRadera
  3. Den amerikanske historikern Carroll Quigley gör en koppling mellan vikingarnas utbredning i Ryssland och tagandet av slavar där som slavernas ursprung. Dvs slaverna härstammar från både vikingar och ursprungsbefolkningen.

    SvaraRadera
  4. Wikipedia förklarar etymologin så här:
    Benämningen 'slaviska' eller 'slaver' betecknar en språklig tillhörighet och personer som talar ett slaviskt språk. Det är alltså inte benämningen på något folk eller någon nation. Ordets etymologiska ursprung är omtvistat. Benämningen är besläktat med det slaviska ordet 'slovo' som betyder 'ord' eller 'tal', det vill säga 'de som talar (ett begripligt) språk'. Möjligtvis härrör det från det slaviska ordet 'slava' (ära) eller den slaviska benämningen 'slověnci' ('de ärbara', 'de berömda' eller 'de beryktade'). Jämförelsevis benämns tyskar som 'nemci' på flera slaviska språk. Denna benämning kommer från det slaviska ordet 'nem' som betyder 'stum', det vill säga de som inte kan tala (ett begripligt språk).

    SvaraRadera
  5. Christer, ett bra exempel på att Wikipedia ofta tillhandahåller nån sorts instant coffee-kunskap. Det förnumstiga påståendet "Det är alltså inte benämningen på något folk eller någon nation." är idiotiskt. Slaviska språk är ett av kännetecknen på slaviska folk, därtill det viktigaste. "Slověnci" är helt enkelt slovener på tjeckiska och "nemci" är tyskar på tjeckiska. (Словенцы resp Немцы på ryska. Den store etymologen Max Vasmer underkänner både släktskap med "slovo" (ord) - eftersom ändelsen - nin som i slavjanin (slav på ryska) bara förekommer i samband med geografiska beteckningar och han underkänner släktskap med "slava" (ära) eftersom det ordet kommer från fornindiskan. Vasmer håller det för sannolikt att slavjanin (pl. slavjan'e) hämtats från ett vattendrag, t ex Slovutitj, ett epitet på Dnjepr. (Idag även namnet på en satellitstad för Tjernobylarbetare). Men stammen slav- förekommer även i andra uråldriga geografiska benämningar, även i Litauen (litauiskan är som bekant ett av de äldsta europeiska språken).

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.