När löven faller...

När höstlöven faller blottas de nakna stammarna och alla sprickor i barken.

Stefan Löfvéns regeringsförklaring sägs ha varit lågmäld och försonlig. Mot vem?

Två nyckelformuleringar vittnar om att regeringen Löfvén i praktiken har släppt alliansfriheten och Sveriges 200-åriga neutralitet.


"Den ryska aggressionen och destabiliseringen av Ukraina är den allvarligaste utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen sedan det kalla krigets slut. Rysslands illegala annektering av Krim är ett brott mot folkrätten. Gränser får inte ändras med våld. Stödet till Ukraina fortsätter, såväl politiskt som ekonomiskt."

Att Ryssland bedriver "aggression" mot Ukraina är närmast ett axiom i västvärlden numera. Men att Ukraina skulle vara den allvarligaste utmaningen mot freden efter det kalla kriget är en mer specifik lögn.  Det innebär att vi suddar ut Balkankriget ur historieböckerna och Natos olagliga 68 dagar långa bombkrig mot Serbien. Balkans gränser ritades om med våld.

Jag fastnar också för formuleringen "destabilisering" av Ukraina. Tysklands Franz Walter Steinmeier har nyss uttalat sig berömmande över Rysslands roll i implementeringen av vapenvilan i Ukraina. Och ska vi tala om destabiliseringen kan man väl knappast förbigå statskuppen 22 februari 2014. Det var inte Rysslands tilltag.

Den andra nyckelformuleringen är lika oroväckande:

"Kriget i Syrien fortsätter att orsaka ett enormt mänskligt lidande. Regeringen fördömer Assadregimens omfattande attacker mot civila och ISIL:s barbariska övergrepp. Särskilt upprörande är det systematiska våldet mot kvinnor och barn. 250 000 människor har mist livet. Ett ökat tryck på Assad-regimen, och de stater som stödjer den, krävs för att nå en politisk lösning."

Vad innebär det att "sätta tryck på Assad". Är inte det just vad IS/ISIL håller på med? När de dagligen beskjuter städer och byar, halshugger, våldtar och vandaliserar landets kulturarv. Att detta delvis finansierats av väst är ett faktum.

I värsta fall innebär den här formuleringen ett svenskt stöd till det bombkrig som just nu inleds av Storbritannien och Frankrike mot Syrien. Officiellt sker detta för att angripa ISIL. Men Ryssland rapporterar att kända ISIL-posteringar lämnats i fred av de västallierades flyg. Är det inte snarast så att även dessa gamla kolonialmakter är ute för att "sätta tryck på Assad".

Statsminister Löfven bör tala ur skägget. Tänker Sverige stödja ett samordnat västallierat anfall mot Syrien som nu ligger "in the pipeline". Margot Wallström har ju uttalat sig för en "flygförbudszon" över Syrien, vilket även tyska potentater har gjort i dagarna (http://www.german-foreign-policy.com/de/fulltext/59200).

Dvs. man tänker helt enkelt upprepa taktiken när den sittande, fungerande regimen i Libyen bombades bort och landet slungades ut i kaos.

Är den hemska sanningen att alla dessa höga damer och herrar förbereder sig att utnyttja den syriska flyktingkrisen till ett förintelseslag mot regimen i Damaskus?

Tvivla inte på att det skulle öppna vägen för ett libyskt scenario där ISIL kan marschera in i Damaskus och därefter försöka göra upp räkningen med de andra terroristfraktionerna.

Varför inte för en gångs skull satsa på freden och bistå den halva av Syriens befolkning som ännu försöker upprätthålla laglighet och konstitutionellt styre i de delar av landet som inte styrs av terrorister?

Mina frågor är retoriska. Jag väntar inte svar. Myglare skyr öppna samtal. Men jag vill att allmänheten ska se olyckan när den kommer.

Exakt hur den kommer att se ut: om DÖ dör och efterträds av en Kreab-konstruerad större SD-ledd koalition eller om myglar-Steffe, myglar-Peter och myglar-Margot sitter kvar är mig absolut likgiltigt.

Ingen av dessa cyniska handräckare åt krigsanstiftarna är värda dammet under fötterna på den syriska regeringssoldat som står upp för lag, frihet och en framtid - inte medeltid - åt landets barn.

Amen.

Stefan Lindgren