8 dagars faktakoll

Det senaste året eller så har "Faktakoll" blivit ett vanligt tema
i media.

När du hör det ordet kan du vara tämligen säker på att någon
sprickfärdig, mallig journalist försöker kollra bort dig och visa
hur efterbliven du är.

Deras trick hänger ofta på en formulering eller ett enda ord,
med vars hjälp de får önskat resultat.



Det kan hänga på en listigt inskjuten tidsbestämning, t ex "från
början".

Senast idag anklagar Erik Åsard i DN (i en i övrigt ypperlig
artikel) Donald Trump för att ha ljugit i valkampanjen om att han
var mot Irakkriget "från början".

Irakinvasionen pågick 20 mars till 1 maj 2003. Den föregicks av
det första Irakkriget 1991, då gamle Bush lät krossa Saddams armé,
men lät bli att gå in i Bagdad. (Ett krig som byggde på missbruk
av en FN-resolution mot Iraks invasion av Kuwait, till skillnad
från den andra invasionen som inte ens hade skuggan av FN-stöd).

Vad ansåg då Trump? Han var ju inte politiker vid tillfället så
han hade ingen anledning att uttala sig. Men från 2004 och framåt finns
hans negativa inställning till kriget väl dokumenterad och
ifrågasätts inte av någon.

Men säger nu "faktakollen", t ex Politi och Washington Post Fact
Checker och lilla ekot Åsard - att det är lögn att Trump var emot
"från början".

"Bevisen" är en tvetydig fras i en radiointervju från 11
september 2002.

Radiomannen Howard Stern frågade Trump i förbigående i ett
progtraminslag som handlade om 11 september 2001 om han stödde
att gå i krig med Irak, och Trump svarade tveksamt:

"Ja, jag antar det", följt av orden "Jag önskar att dom hade
gjort det rätt första gången".

"I guess so" är väl vad en amerikansk pojke svarar om någon
frågar om han går regelbundet till söndagsskolan. Eller vad en
fastighetsmogul i ett krigstokigt land säger om han inte vill
ha några fönster inslagna.


Detta var sex månader innan någon invasion låg på bordet. Inte
särskilt inkriminerande.

Men det intressanta är vad "faktakollen" gör med oss läsare.
Plötsligt är det bara den ena presidentkandidaten som ligger
under luppen.

Att Hillary Clinton har stött invasionen av Irak från allra
första början och fortfarande gör det - liksom hon stött alla
andra amerikanska krig under sin politiska karriär är inte längre
intressant.

Ett USA-val är ju inte ett val mellan två ärkeänglar som var för sig
ska förhöras i Bibelkunskap. Det är ju en rå och skitig fajt där
väljarna får leta efter verkliga skillnader,

I fredsfrågan tycks det ju verkligen föreligga en sådan skillnad,
vilket är glädjande. Osvuret är förstås alltid bäst. Minns hur
Obama lovade att lämna Afghanistan och Irak och avskaffa
Guantanamo. Alltsammans var bara ljug.

Erik Åsard visar i sin artikel att det inte är något särskilt
märkligt med årets USA-val. 80 procent av demokraterna röstade
som de brukar och 90 procent av republikanerna.

De marginella förskjutningarna kan, menar Åsard, till betydande
del förklaras med verkningarna av Irakkriget. Och inte bara det:
Afghanistan, Libyen, Syrien, Jemen - fyra länder till som ligger
i ruiner på grund av Bushs galenskap och Obamas löftessvek.

6 biljoner dollar (6 000 000 000 000 eller ca 20 000 dollar per
invånare) dollar i rännstenen, som Trump har påpekat. Mig
veterligen är han den förste amerikanske politiker som nämner
denna siffra, som jag tror härrör från ekonomerna Joseph Stiglitz
och Linda Balmes. Under tio år har de - för döva öron - varnat
för krigens skenande kostnader.

Trump såg verkligheten tydligare och var kanske mindre förstörd
av politisk mumbo-jumbo.

Om han ska ha orken, modet och skickligheten att hålla emot
krigslobbyn som uppenbarligen malde ner Obama, återstår att se.

Som "small people" i en liten vasallstat kan vi bara be att lite fred
ska slippa ut som anden ur flaskan och blåsa runt i generalernas ritningar.


Stefan Lindgren


PS. Man ska inte ha några illusioner om vart "faktakollandet" är tänkt att
leda. Facebook-ägaren Mark Zuckerberg säger i DN idag att det är oförlåtligt
att en sajt som tror att Trump fick fler röster än Clinton kommer upp som
första resultat vid en viss sökning. Med hänvisning till i sak betydelselösa
faktafel kommer alltså sökalgoritmerna att manipuleras ännu mer än idag.