8 november 2016

USA-valets gåtor

En intressant fråga som borde ha intresserat någon av de svenska journalister som bevakar USA-valet är hur miljontals amerikaner idag i praktiken röstar för att slopa Obamacare, den stora sjukförsäkringsreformen.

Om reportrarna undersökt den här frågan hade de inte behövt vara så tagna på sängen av Trumps valseger.


Någonstans läser jag att en genomsnittlig arbetare som blir sjuk först måste betala "deductibles" (självrisk) på 1 318 dollar  (12 478 kronor i dagens kurs) ur egen ficka innan någon försäkring träder in. På fem år har självrisken ökat med 67 procent.

Detta sedan han eller hon betalt en försäkringspremie på 89 dollar i månaden. (10 189 kr per år)

Det ser inte ut som fri sjukvård i mina ögon.

För den som är frisk måste frestelsen vara stor att ställa sig utanför systemet och ta böterna på 95 dollar (906 kr).


Kvar blir de äldre och sjukare och försäkringspremierna stiger. Vad säger försäkringsbolagen när en medelålders människa med cancerdiagnos - eller cancer i släkten - vill försäkra sig? undrar jag. Enligt lag kan inte försäkringsbolagen vägra, men så länge vinstintresset styr kan de nog göra mannamån på något sätt, tänker jag. I ett generellt system finns inte ens den risken.

30 miljoner står helt utanför systemet. Många är unga och över en miljon är barn. 7 miljoner är illegala invandrare.

Att USA med sin extrema individualism inte har fattat att Bismarcks idé från 1883 med en generell skattefinansierad sjukförsäkring är den överlägsna varianten är kanske inte så konstigt. Konstigare är faktiskt att vi som har använt den idén framgångsrikt i över 100 år är på väg att urgröpa den, under påverkan av det socialt efterblivna USA.

Men varför har ingen journalist brytt sig om att försöka ta reda på hur denna denna fråga - en av flera - har drivit väljare till Trump?

Enligt RealClearPolitics vill 48 % av amerikanerna ha bort Obamacare och bara 32 % behålla det.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.