Studera den här tabellen som visar hur mycket Turkiet har kränkt grannlandet Greklands gräns.
En enda gång av tusentals kränkningar som begåtts mot Syrien möttes Turkiet med verkanseld.
"En kortvarig gränskränkning kan aldrig vara en anledning till ett anfall", sade Erdogan då.
Det aktuella ryska planet syndade enligt turkarnas egna uppgifter i 17 sekunder. Enligt ryssarnas satellitbilder 0 sekunder.
Men Erdogans arroganta uppträdande ser nu att kosta landet miljarder. Ryssland stoppar handel, turism, turkiska gästarbetare etc.
Plötsligt tycks det ha blivit uppenbart för Moskva vilken orm det har närt vid sin barm. Borta är det Turkiet som hyllade Kemal Atatürks sekulära ideal. Nu har det blivit en muslimsk stat, där hemlighetsfulla tarikat tävlar om makten och väljaropinionerna manipuleras med bomber och mord (senast idag på en politiker i Dijarbakir som utmanat makten genom att säga att människorna inte vill ha våld).
I Izvestija 25 november anför Eduard Limonov sitt favoritcitat av Erdogan:
"Moskéerna är våra kaserner, deras kupoler är våra hjälmar, deras minareter våra bajonetter och de troende våra soldater".
"Islamska staten" skulle inte kunna säga det bättre, menar Limonov.
Man ska kanske tillägga att Nato kunde ha undvikit konflikten Ryssland - Turkiet med en lämplig tillrättavisning av medlemslandet Turkiet. Men det gorde inte Nato. Tvärtom är man nöjd med Turkiets agerande. Det ingår i planen att använda Islamiska staten mot stater som Syrien, Egypten, Libanon och Ryssland som står i vägen för USA:s och "Islamiska statens" världshärskarplaner.
Terrorismens geostrateger njuter säkert av tanken att även det lilla Sverige vill hoppa på Nato:s bandvagn.
Stefan Lindgren
Tyskland är det land som bär på nycklarna till kursomläggning. Mutti Merkel är dock inte den som frivilligt kommer att plocka fram dem. Hon måste tvingas därtill eller helst ersättas med nya krafter. Spänningarna inom landet är betydande och den tyska storindustrins företrädare är inte dummare än att de inser att regeringens politik lett landet in i en återvändsgränd. Tyskland hade kunnat kväva Ukrainakrisen innan den ens kom igång men istället underblåste man den med full kraft. Breda kretsar bland den tyska allmänheten och inom landets näringsliv inser att ett utvidgat samarbete med Ryssland och Kina är vägen framåt och de bär inte på samma slags patologiska misstro mot Ryssland som folk i Norden. Utan Tysklands stöd kan varken EU eller USA ohämmat fortsätta med sin interventionspolitik.
SvaraRaderaNordens totala vilsenhet är bedrövlig. Just nu debatterar amerikanska historiker hur många onödiga offer som landets självvalda krig mot u-länder skördat sedan 50-talet. Buden ligger på 20, 30 eller 40 miljoner offer. 20 -miljonersstrecket passeras helt klart. Skall man upp till 40 miljoner får man förmodligen räkna med indirekta offer förorsakade av sjukdom och svält. Ju fler övergrepp mot folkrätten som USA begår, desto ivrigare förespråkar svenska och finska samhällstoppar att vi bör alliera oss med denna skövlande makt för att garantera vår egen trygghet. Avgrundsdjup ängslan eller cynism, vilketdera är det, eller kanske en kombination? "Life is cheap in the East", sade en amerikansk general under Vietnamkriget. Nato-förespråkarna låtsas som om samtidshistorien inte ägt rum och ingen räkenskap eller ansvar kan utkrävas. Trygghet är för dem att kopplas till denna militärmaskin trots att tryggheten är rent illusorisk, eftersom alliansens politik är inriktad på ständig konfrontation.