kan överleva i sin nuvarande anakronistiska form.
Även hovet har nu sällat sig till dem som anklagar Jean-Claude Arnault
(Kulturprofilen) för…. Ja, vad?
Ingenting har ännu framkommit som kunnat läggas till grund för åtal mot
JCA "för sexbrott" och från hovet talar man om "ofredande" som Ebba Witt-
Brattström ska ha bevittnat men uppenbarligen inte hennes dåvarande make
Horace Engdahl.
Men även om JCA till sist kommer att gå fri från sexåtal (betr.
ekonomiska brott återstår att se), är #metoo:s och Dagens Nyheters
kampanj mot Akademien tillräckliga för att sänka den.
DN:s kulturredaktör Björn Wiman sa nyss på Rapport att de som sitter iJag tror att man ändå gör klokt i att nu blicka framåt. Förtrollningen kring
Svenska Akademin är personer som "inte tycker att sexuella övergrepp och
trakasserier är värda att utreda i grunden" - ett oerhört påstående som
han naturligtvis inte har några som helst belägg för. Att vara mot medial ståndrätt behöver faktiskt inte betyda att man tolererar brott.
Akademin är bruten och man kan diskutera öppet vad som vore bäst.
Akademien sitter på bl.a. 697 milj i aktier (2015). Med fastigheter lär
det väl vara några miljarder... Är det inte groteskt att sådana enorma
värden ska förvaltas av en koopterad församling på 18… eller 10
ledamöter som valt varandra?
Redan rätten att disponera avkastningen ger dem en enorm makt. Hela
forskarvärlden tycks överens om att de medlen borde användas enligt
samma principer för demokratiskt inflytande, transparens och jäv som
andra offentliga medel (Akademien är en "Offentlig korporation och
anstalt"). Allmänintresset är legitimt även om mycket av pengarna kommer
från privata donationer.
Krisen kan lösas efter finsk modell. Där omvandlades akademien efter
råkurr till en forskningsstiftelse.
Vad sker så med Nobelpriset? Alfred Nobels avsikt var att Nobelpriset i
litteratur skulle utdelas av Vitterhetsakademin. Varför inte? Precis som
Svenska akademien utser en prisgrupp kan Vitterhetsakademin handplocka
meriterade och kunniga ledamöter men undvika kooptering som alltid
riskerar leda till inavel och vänskapskorruption.
Man ska nog inte vänta sig att resultatet, urvalet av pristagare, kommer
att bli så mycket bättre. Precis som den nuvarande akademin med stor
fingertoppskänsla har lyckats missa rader av stora författare som
Strindberg, Tolstoj, Gorkij, Jevtusjenko - för att ta fyra som ligger
mig varmt om hjärtat - så kommer priset i framtiden att spegla den
rådande "goda smaken", dvs. etablissemanget och den styrande klassens
smak.
Vi kan vänta nya rader av pristagare som passat in i mallen för en
pristagare (lagom obegriplig, lagom okänd, lagom liberal, inte för het,
inte för kall), pristagare som i de flesta fall är helt bortglömda efter
ett decennium.
Man bör minnas Jean-Paul Sartres skäl till att avböja Nobelpriset: "En
författare som tar politisk, social eller litterär ståndpunkt måste enbart
agera med de medel som är hans egna, det vill säga det skriftliga ordet.
Alla de hedersbetygelser han kan få, utsätter läsarna för ett tryck."
Han påpekade också att Nobelpriset varit ett pålitligt redskap i västs
ideologiska krigföring mot öst, ett krig han inte ville delta i.
Nobelpriset tjänar syftet att disciplinera allmänheten till vad man på
tongivande håll i väst anser vara den goda smaken.
Mot detta kan förstås skapas alternativ. Ivar Lo-Johansson-priset är ett.
Och här är mångfald av godo eftersom litteratur inte är en hästkapplöpning.
Jag föreslog nyligen för en styrelsemedlem i Folket i Bild/
Kulturfront att inrätta ett alternativ litteraturpris. (Goncourtpriset är på
en franc eller kanske euro idag!)
Jag väntar fortfarande på svar.
Stefan Lindgren
Det är nog sant mycket av det du skriver men de utsåg ju faktiskt bl.a. Neruda och Harold Pinter.
SvaraRaderaIbland blir striden om kakan bägge sidors förlust.
SvaraRaderaVem som än vinner striden om akademien, så kommer litteraturpriset från och med nu vara like mycket ett skämt som norgevitsen fredspriset.
Världen befolkas mer och mer av zombier, för varje år ökar andelen av ekonomin som styrs av stiftelser och annat som förvaltar gamla döda gubbars visioner. Zombier som hasar sig fram genom att suga ut världen för en sedan länge förlegad och irrelevant vision.
Glöm inte hur zombieapokalypsen alltid börjar, den börjar med att man tvingas blåsa skallen av nära och kära. Man måste släppa känslorna för gamla stiftelser och institutioner och deras vällovliga syfte, slutligen rikta hagelbössan emot dem och blåsa skallen av dem. För att befria världen från döda visioner som vandrar jorden och suger ut arbetaren.
/Martin Kullberg