Ryska posten

10 januari 2023

Grundlagen och Nato-stadgan går inte ihop

"Det blir inga ansökningar om nåt medlemskap så länge vi har en socialdemokratisk regering",
sa Peter Hultqvist så sent som 2021.

Stefan Lindgren har läst remissvaren som har kommit in på regeringens skrivelse "Sveriges medlemskap i Nato".

Det huvudsakliga intrycket är att Sverige efter det plötsliga regeringsbeslutet 16 maj 2022 att ansöka om Nato-medlemskap har hamnat i ett politiskt och konstitutionellt moras.

Regeringspromemorian Ds 2022:24 har rubriken "Sveriges medlemskap i Nato", vilket är missvisande eftersom den inte alls behandlar medlemskapet som sådant, utan endast vissa lagfrågor som följer av ett tänkt medlemskap.

Ytterst handlar det om ett försök att kasta in en dos skendemokrati efter degen i ugnen. Remissinstanserna som valts är uteslutande olika myndigheter som man vet aningen inte kan ha någon uppfattning alls eller bara oväsentliga synpunkter på frågan.

Samt Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, Röda korset och naturligtvis Atlantkommittén, ett rent propagandaorgan för Nato.

De flesta remissvaren vittnar om myndigheter som befolkas av lojala kappvändare. Man får intrycket i att alla sedan länge legat i startgroparna för att - äntligen - få inlemmas i ännu en Brysselbyråkrati - Nato:s - med allt vad det innebär av avancemangsmöjligheter och kommersiellt godis (krigsmaterialexporten bedöms bli fri inom Nato).

"Försåtligt" om Nato:s fördelar
Jag hittar bara en enda remissinstans som i någon mån verkar ha tänkt till om Nato-medlemskapets konsekvenser och det är Stockholms universitet (SU) där Pål Wrange varit juridisk rådgivare.

SU påpekar att regeringsskrivelsen försöker släta över den motsättningen i synen på kärnvapen och icke-spridningsavtalets (NPT) tolkning som finns mellan Internationella domstolen (ICJ) och kärnvapenstaterna. Innebörden är att man inte klan krypa in under Nato:s kärnvapenparaply och samtidigt säga sig vara för kärnvapennedrustning.

SU anser också att reger8ingssskrivelsen gör en "förståtlig" beskrivning av Natomedlemskapets "mervärde". En närmare analys visar att skillnaden mot de garantier som ges i EU-fördraget är "subtil".

SU påpekar att utländsk militär som använder vapenmakt på svenskt territorium är en sådan fråga som kräver beslut i särskild ordning: antingen med 3/4-majoritet i riksdagen och eller i grundlagsordning (två beslut med mellanliggande val).

Vidare menar SU att regeringens resonemang att den lagreglering som gäller för finsk trupp i Sverige inte skulle behövas för Nato-trupp är "alltför snävt", vilket får tolkas som ett understatement.

Går inte ihop med Nato-stadgan
Emellertid är det väl Svenska Atlantkommittén som verkligen sätter kniven i regeringens skrivelse. Den påpekar nämligen att regeringens tro att den kan runda grundlagen genom att vid varje tillfälle som svensk trupp kallas ut av Nato fatta ett enkelt riksdagsbeslut står "i motsats till det som är kärnan i Nato:s krigsavhållande syfte, dvs. en gemensam operativ planläggning för att även i brådskande lägen kunna möta och avvärja hot".

Grundlagen i dess nuvarande form går helt enkelt inte ihop med Nato-stadgan. Även FMV och några andra myndigheter muttrar om att det behövs "författningsändringar", vilket normalt läses som grundlagsändringar, men på juristspråk kan avse ändringar i vanlig lag.

Naturligtvis hade remissvaren gett ett helt annat intryck om regeringen även hade tillfrågat fredsrörelserna  (såsom nobelprisbelönade ICAN eller Läkare mot kärnvapen), facket och LO etc.

Istället har tusentals medborgare på egen hand tagit till pennan och oombedda skrivit egna remissvar. I hela denna väldiga skörd som jag har delredovisat här och här har jag bara lyckats hitta en (1) skrivelse som är för Nato-anslutning.

Man anar en känslomässig reaktion inför den kompakt negativa medborgarreaktionen när regeringen ännu åtta veckor efter remisstidens utgång inte har lyckats "sekretesspröva" samtliga remissvar från enskilda medborgare och därmed göra dem tillgängliga för media och allmänhet.

Kort sagt finns i denna sak ett skriande demokratiskt underskott som bara kan täckas genom att regeringen gör ett omtag, tillsätter en utredning som gör en allsidig genomlysning av en Nato-anslutnings alla konsekvenser och låter svenska folket avgöra frågan i en folkomröstning.

Stefan Lindgren


Här finns de officiella remissvaren på regeringens promemoria Ds 2022:24 "Sveriges medlemskap i Nato: https://www.regeringen.se/remisser/2022/10/remiss-remiss-ds-202224-sveriges-medlemskap-i-nato/

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.