Var bomben i Damaskus Clintons "pris"?

Oddsen att Syrien, ett litet land med halva Sveriges yta och 23 miljoner invånare, skulle kunna hålla stånd mot världens rikaste och mäktigaste nationer, anförda av USA och aggressiva, gamla förbittrade kolonialmakter som Frankrike och England, är naturligtvis inte goda.

Men ibland händer det att liten tuva välter stora lass.



Så länge Ryssland och Kina står fast är riskerna med att invadera Syrien alltför stora. Men någon omständighet kan tillstöta som gör att USA/Nato/Israel väljer att slå till utan godkännande av FN.

Enligt israeliska Debka Files utgick i början av veckan en varning till Syrien:

"... Idag har den syriska härskaren fått en 'sista varning' genom underrättelsetjänstkanaler i väst att lämna stridsspetsar och granater fyllda med senapsgas, sarin och cyanid där de är. Om han vågade flytta dem ur norra och centrala platser där han utplacerade dem förra veckan, skulle de förstöras från luften."

Varför Assad skulle tillgripa giftgas, som är sällsynt illa lämpat att föra inbördeskrig med, är obegripligt. Det är spinn, av samma slag som banade väg för invasionen av Irak 2003, också den utförd utan godkännande av FN.

Man kan se att västs agerande följer en mall. Ett annat steg enligt denna mall är övertagandet av fyra gränsstationer mot Irak i går. Där hissades "Fria syriska arméns" flagga. Ännu ett steg som syftar till att skapa ett intryck av att den syriska staten håller på att rasa samman.

Västs hotelser är ett led i den psykologiska krigföringen. Men genom att då och då förverkliga hotelserna kan de också demonstrera sin makt, sprida fruktan - terreur.

När Hillary Clinton 6 juli i Paris sa att "Ryssland och Kina kommer att betala ett pris" för sitt stöd åt Assad var det signalen till överraskande attacker.

12 dagar senare, onsdag 18 juli, dagen före FN:s säkerhetsråds möte, kom bombexplosionen som dödade Syriens försvarsminister och biträdande försvarsminister. Bomben var möjligen avsedd att också träffa Assad.

Två grupper tog på sig ansvaret - den "Fria syriska armén" och en föga känd jihadistorganisation som kallar sig Herrens martyrer-brigaden. Att operationen var "ledig" och flera aktörer försökte muta in den talar för att den utfördes av en tredje part, som inte vill figurera, nämligen västliga underrättelsetjänster. På liknande sätt gick det till när USA-soldater mördade Gaddafi, ett faktum som senare insveptes i tung mystik.

Efter mordet på Syriens regeringsmedlemmar, reagerade Storbritanniens utrikesminister William Hague omedelbart med nya krav på Ryssland och Kina att acceptera den väststödda resolutionen. Han sade:
"Alla sådana händelser ökar argumenten för en stark och beslutsam resolution från FN. Jag tycker att det är tydligt att situationen försämras snabbt. " Syrien hotades av "kaos och kollaps".

Allting talar för att terrordådet mot Syriens regering var ett väl övervägt beställningsarbete från Washington.

Att USA:s ambassadör Susan Rice gick ut från säkerhetsrådsmötet under Syriens tal och att samtliga Nato-ambassadörer vägrade att beklaga terrordådet i Damaskus vittnar om en känslomässighet, ett frustrerat raseri på västsidan som gör att man får räkna med nya äventyrligheter.

Stefan Lindgren