Sannolikhetslära m/16

Professor Wilhelm Agrell spekulerar i Dagens Nyheter 19 september
om vad som legat till grund för regeringens beslut att
tidigarelägga förflyttningen av ett förband till Gotland.

Han kommer då in på ett ytterst intressant resonemang om
sannolikheter.

Som, Tage Danielsson konstaterade i sin berömda
sannolikhetsmonolog: Nu har vi tydligen inte råd med äkta
sanningar längre, utan vi får nöja oss med sannolikhetskalkyler.



Professorn anser att försvaret sannolikt har hemliga uppgifter
som föranlett en uppgradering av sannolikheten för ett isolerat
ryskt angrepp på Sverige. Tidigare har det ansetts som
"osannolikt" vilket Agrell tolkar som en sannolikhet av
storleksordningen "någon procent".

Nu råder emellertid av hemliga skäl "låg sannolikhet" för
ett isolerat ryskt angrepp, vilket  Agrell tolkar som 15 procents
risk att det händer.

Låg sannolikhet kan alltså vara 15 gånger mer sannolikt
än det osannolika.

Men vänta nu! 15 procent av vadå?

Betyder det att risken är 15 procent att ryssen invaderar Gotland
imorgon?

I så fall är det kört på en vecka - alla kloka gotlänningar bör
genast ta båten till fastlandet.

Är det 15 procents sannolikhet för en invasion inom ett år, gör
den framsynte också klokt att planera en snar flytt. Invasionen
kommer då med säkerhet att inträffa före juni 2022.

Kanske en rimligare kalkyl vore att se i historien hur frekventa
ryska anfall varit. Vad vi vet är att ryssar gjorde plundringståg
mot ön 1715-20 och att skärmytslingar inträffade 1808 (1 död, ej
i strid).

Räknar vi för hela den tid som Gotland tillhört Sverige blir
sannolikheten för att det skulle siktas minst en beväpnad ryss
på ön inom ett år ungefär 1,8 procent.

Tar vi bara med tiden efter 1808 är den noll procent.

Sannolikheten för ett dödsfall av typ "collateral damage" skulle
vara 0,26 procent, efter 1808 0,0 procent.

Sannolikheten för dödsfall i strid i båda fallen 0,0.

Sannolikt för att en person ska drunkna på Gotland inom ett år är 115
procent.

Stefan Lindgren