gerundium

28 november 2023

Största hotet: flykting på cykel

Generallöjtnant Micael Claesson är chef för den svenska Försvarsstaben
och beklagade sig i Rapport för rysk hybridkrigföring... 

Sveriges snart två år långa väntan på Nato vittnar om hur ogenomtänkt regeringens (regeringarnas) politik varit. Hoppa ut i det okända med huvudet före...

Istället för att utreda alternativen, respektera grundlagen och ta två beslut med mellanliggande val och folkomrösta och ställa alternativen till avgörande av svenska folket. Det enda hindret för en sådan lösning i stället för frustrerande väntan är ansamlingen av "små politiker" i Sveriges topp.

Nej, det kan nog ta mer än två veckor att baxa in Sverige sista biten i Nato.

Av det gulliga reportaget i SVT-Rapport om hur svensk militär acklimatiserar sig i Nato-högkvarteret utan formella beslut i Norfolk, USA, framgick en intressant detalj.

Det kommer att ta tre år att samordna kommunikationssystemen. Det betyder att den svenska neutralitetspolitiken inte varit ett tomt skal. I sina bästa stunder eftersträvade den full suveränitet i vapentillverkning, teknik, planering etc.

Denna suveränitet avhänder vi oss nu för förmånen att få delta i Nato:s krig runt om i världen (allt längre från medlemmarnas territorium).

Försvarsstabschefen Claessons klagan över den "hårda press i Natofrågan" han känner nu är bara en omskrivning av att den svenska eliten har gjort en dundertabbe som riskerar att avslöjas. Den "hårda pressen" av att Nato-medlemskapet riskerar att gå i långbänk är helt självförvållad, men måste naturligtvis skyllas på Ryssland. Redan före den svenska ansökan borde man ha undersökt de eventuella hindren.

När man bedömer Turkiets och Ungerns motstånd gör media det alltför lätt för sig. Det handlar nog inte om så obetydliga fnurror. Dels kan motståndet betingas av Turkiets önskan att få F-16-plan och Ungerns dragkamp med Bryssel att få loss de frysta miljarder som rätteligen tillhör landet.

Redan att ordna de sakerna kommer gissningsvis att ta månader.

Dessutom kan det inte uteslutas att Turkiet och/eller Ungern har politiska synpunkter på Nato:s expansion och är tveksamma till att släpa in Sverige, i många generationer ett neutralt och alliansfritt land. Och hur skulle de kunna gilla att Nato:s "land grab" i Skandinavien sker i strid mot Sveriges författning och utan folkomröstning, som Ungern själv hade inför sitt inträde?

Ur deras synpunkt kanske det devalverar värdet av Nato som helhet.

USA:s snabba inhopp med särskilda militäravtal med Sverige som ska ge tillgång till alla svenska militärbaser tyder också på att USA självt inte är så intresserade av att dela bytet med sina europeiska partners.

En klok svensk säkerhetspolitik skulle gå ut på att till 100 % värna alliansfriheten och det svenska försvarets suveränitet tills ett alternativ kunde föreläggas svenska folket till beslut.

Nu har regeringen dragit ut landet på säkerhetspolitiska gungflyn. Inte blir det bättre för att Försvarsstabschefen diktar i TV om en invasion av båtflyktingar som tänks komma från Kaliningrad! Och hur skulle de komma till Kaliningrad till att börja med? Som inte ryska medborgare har så lätt att ta sig till.

Men en flykting på cykel räcker i dag för att militärer i Finland och Sverige ska få spinn. Man säger sig vilja skicka "en signal till Kreml". Vad den signalen säger är att två länder vid Rysslands västgräns beter sig ogenomtänkt och hysteriskt.
Stefan Lindgren

1 kommentar :

Bara signerade inlägg tas in.