Symboliken som används i dagens Ukraina är avslöjande. Många människor känner inte till den historiska kontexten, men det handlar om en rad symboler med kopplingar till Nazityskland.
Varghaken användes av SS-frivilliga i Holland, exempelvis av Waffen SS-divisionen Landstorm Nederland och av Waffen SS-divisionerna Polizei och Das Reich. Den har senare använts av nynazistiska grupper som Vitt Ariskt Motstånd. Den är också symbol för det paramilitära förbandet Azovbataljonen i Ukraina.
Berätta för mig vilka dina hjältar är, så ska jag berätta vem du är
En historisk person som har dykt upp som en hjälte i Ukraina efter Maidan är Stepan Bandera, en ledare och ideolog för den militanta flygeln av den högerextrema organisationen för ukrainska nationalister (OUN). Idag finns det gator uppkallade efter honom, folk sjunger sånger till hans ära och bär hans porträtt.
Stepan Bandera föddes i Galicien (vid den tiden en del av Österrike-Ungern) den 1 januari 1909, och ställdes vid flera tillfällen inför rätta för terroranklagelser i Polen. 1934 dömdes han till döden, men domen omvandlades till livstids fängelse. Han avtjänade sitt straff till 1939, då han släpptes efter den tyska invasionen av Polen.
Bandera tillbringade sina yngre år med att bygga en karriär i nationalistiska organisationer. 1928 gick han med i den ukrainska militärorganisationen och 1929 blev han medlem i Organisationen för ukrainska nationalister där han snabbt fick inflytande. Han var avgörande i splittringen av organisationen i två fraktioner i februari 1940. Bandera blev ledare för det mer radikala OUN-B, medan mer moderata medlemmar stödde Andrej Melnyks OUN-M.
Båda fraktionerna stödde Hitlers tredje rike och samarbetade med tyskarna under andra världskriget. Bandera förhandlade personligen fram skapandet av den "ukrainska legionen" under tyskt befäl som slutligen organiserades som två enheter. Den ena, under befäl av Roman Sjuchevytj, blev känd som Nachtigall-bataljonen, och den andra, under befäl av Richard Jaryj, var Roland-bataljonen. Båda var enheter under befäl av Abwehrs (den tyska underrättelsetjänsten) specialoperationsenhet Brandenburg.
Den första galiciska divisionen av SS bildades också till övervägande del med frivilliga med ukrainsk etnisk bakgrund och anknytning till OUN. En av divisionens bataljoner leddes av en OUN-medlem, major Jevgenij Pobigusjtjyj. Dagens ukrainska propaganda skildrar denna division som den ukrainska upprorsarmén, men det var ännu en av OUN etablerad nationalistisk paramilitär organisation som samarbetade med nazisterna och styrdes av OUN-ledarna Dmytro Kljatjkivskij och Roman Sjuchevytj. I verkligheten började den första galiciska SS-divisionen som SS-Freiwilligen Division "Galizien" men döptes om efter 1944 till 14:e Waffen Grenadier Division der SS och var tänkt att bestå av endast galicier, som nazisterna höll för att vara "mer ariska " än ukrainare. Men OUN-B infiltrerade framgångsrikt divisionen och tog över några ledande positioner i den.
"Nationella minoriteter är indelade i dessa:
a) vänliga mot oss, det vill säga medlemmar av alla förslavade folk;
b) fientliga mot oss – moskoviter, polacker, judar.
a) med samma rättigheter som ukrainare, som kan återvända till sitt hemland;
b) som förintas i kampen, förutom de som försvarar regimen: vidarebosättning i sina länder, förintelse av först och främst intelligentian, vilken inte bör tillåtas i några statliga institutioner, och i allmänhet görs det omöjligt för intelligentsia att uppstå, det vill säga ingen tillgång till skolor, etc. Till exempel måste de så kallade polska byborna assimileras och informeras om att de, särskilt i denna heta, fanatiska tid, är ukrainare, bara av den latinska riten, med tvång assimilerade. Förstör ledarna. Isolera judarna, ta bort dem från statliga institutioner för att undvika sabotage, särskilt moskoviter och polacker. Om det finns ett oöverstigligt behov av att lämna en jude i den ekonomiska apparaten, sätt vår polis över honom och likvidera honom för minsta förseelse.
Ledarna för vissa områden i livet kan bara vara ukrainare, och inte utlänningar-fiender. Assimilering av judar är uteslutet.”(Ordet för judar i texten är det mer nedsättande zjid).
Bandera tilldelades postumt, som chef för denna organisation, titeln Ukrainas hjälte av landets före detta president Viktor Jusjtjenko den 20 januari 2010. Den 17 februari 2010 uppmanade parlamentsledamöterna den nyvalde presidenten Viktor Janukovitj att ompröva Jusjtjenkos agerande, och Simon Wiesenthal Center uttryckte "djup avsky" över den "skamliga" hyllningen till Bandera.
Efter kuppen 2014 tog de nya ukrainska myndigheterna ett mer systematiskt tillvägagångssätt för att glorifiera Hitlers kollaboratörer. I en lag från april 2015 glorifieras OUN och UPA. Därefter har man rest minneskomplex, döpt om viktiga platser efter kollaboratörerna, uppammat propaganda för dem inom konsten, etc. År 2019 antog parlamentet, Verchovna Rada, i Ukraina en resolution om att fira minnesvärda datum och årsdagar. Listan inkluderar Stepan Banderas födelsedag. Den 1 januari hålls årligen fackeltåg för att hedra Bandera i ukrainska städer, och en Stepan Bandera Aveny har dykt upp i Kiev.
Ingenting i lagen hindrar att marscher hålls och monument uppförs för att hedra Galiciens SS-division. I enlighet med ukrainsk lagstiftning får inga monument skapas utan tillstånd från de kommunala myndigheterna.
Historiska myter i skolan och Hitlerjugend
Att utbilda barn i den ukrainska nazismens anda börjar i skolan. I synnerhet hänvisar en lärobok i historia skriven av Mykola Galitjants direkt till den ukrainska nationens 'ariska ursprung', vars existens han spårar direkt tillbaka till den paleolitiska eran. Denna lärobok gavs ut 2005.
Alla referenser till "Andra världskriget" har helt försvunnit från ukrainska läroböcker. I examensämnena för
2020 nämns endast ett visst 'sovjetisk-tyskt krig' och hänvisning ar
till Hitler, Bandera, Förintelsen etc. undviks. Det finns dock
några undantag.
En version av en lärobok i 5:e klass noterar att Hitler den 1 april 1939 påstås ha sagt: " Själen gör ont när vi ser det ädla ukrainska folkets lidande... Det är dags att skapa en gemensam ukrainsk stat. ” Vissa läroböcker uttrycker
stolthet över att ukrainska ungdomar försvarade tyska städer från
bombattacker, medan andra förklarar att Hitlers och Stalins regimer var
lika fientliga mot ukrainare.
Dessa avvikelser är föga förvånande eftersom det inte finns någon enskild lärobok i historia för skolor i Ukraina. Medan författarna försöker följa en lag med titeln "Om fördömandet av de kommunistiska och nationalsocialistiska regimerna och förbudet mot propaganda för deras symboler", när de hänvisar till samarbetet mellan OUN och Ukrainas grekisk-katolska kyrka med nazisterna, verkar de inte alltid vara framgångsrika.
Till
exempel talar en lärobok i 10:e klass författad av V. Vlasov och S.
Kultjitskij om hur storstadsärkebiskopen Andrej Sjeptytskij räddade judar,
för vilka människor normalt ges titeln 'Righteous Among the Nations of
the World'. Men det israeliska World Holocaust Remembrance Center, Yad
Vashem, nekade Sjetytskij denna ära, och det är helt klart varför. I början av andra världskriget skickade Sjeptytskij ett brev till
Hitler där han uttryckte sitt stöd för "befrielsen" av Kiev. Läroboken
namnger också Bandera som initiativtagaren till dokumentet "Återupprättande av Ukrainas statsväsen".
Även om lärare inte har bråttom att informera
skolbarn om innehållet, kan de se festliga affischer på Ukrainas gator som hedrar detta dokument.
Det bör noteras att den tredje sidan i detta doukument lyder som följer: "När
(Ukrainas statsväsen) har återställts kommer den ukrainska staten att nära samarbeta med
det nationalsocialistiska Tyskland, som skapar ett nytt system i Europa
och världen under ledning av Adolf Hitler och hjälper det ukrainska
folket ska befria sig från Moskvas ockupation. Den ukrainska nationella
revolutionsarmén, som håller på att bildas på ukrainsk mark, kommer att
kämpa tillsammans med den allierade tyska armén mot Moskva för en
suverän, enad ukrainsk stat och ett nytt system över hela världen .”
Men det som skolorna inte lär ut kompenseras av ukrainska nynazistiska organisationer som är verksamma över hela landet. De vanligaste är Azovets militärläger organiserade av Azovbataljonen, där barn från 7 års ålder får lära sig att delta i krig och sabotage. Hela träningssystemet är fullt av nazistiska symboler och slagord . I synnerhet kommer den ukrainska sången "Ukraina framför allt" direkt från "Deutschland über alles".
Medan ukrainska nationalister spelade en viktig roll i maktskiftet under Euromaidan 2013-2014, började utbildningen av unga människor i nazistisk anda långt före 2014. Till exempel genomfördes terrorist- och sabotageutbildning i Estland 2006 under vägledning av kuratorer från Nato-länder. Under 2013 rapporterade UNA-UNSO också att de hade genomfört sådana övningar.Den sistnämnda organisationen är en av de äldsta och dess medlemmar deltog i krig mot den ryska armén i Georgien och Tjetjenien. Utbildningen utförs av organisationen Ukrainas patrioter och stöds på högsta statliga nivå. Till exempel hedrades ett nynazistiskt läger organiserat av Stepan Banderas allukrainska Tryzub-organisation av närvaron av Valentin Nalivaichenko, chefen för den ukrainska säkerhetstjänsten.(Tryzub är treudd, vilket också är Ukrainas statsvapen).
Maidans nazistiska sida och grymheter i Donbass
Medan de globala medierna visade Ukrainas Euromaidan som en rörelse under ledning av pro-västerländska politiska partier välkända utomlands, bildades en grupp högerextrema organisationer bakom kulisserna – Högersektorn. Tryzub, Bely Molot ("Vita hammaren"), Ukrainas patrioter, Social-nationella församlingen etc.
Var och en av dessa organisationer har sina ideologiska rötter i Organisationen för ukrainska nationalister från andra världskrigets era. Tryzub grundades av Jaroslava Stetsko, hustru till författaren till den ukrainska statsförnyelselagen och en medlem av det ukrainska parlamentet. Jurij Sjuchevitj, son till Roman Sjuchevitj, den ökända ukrainska upprorsarméns befälhavare och ställföreträdande befälhavare för Nachtigall-bataljonen, ledde "Den ukrainska nationalförsamlingen – det ukrainska folkets självförsvar". Han satt också i parlamentet. De "respektabla" nationalisterna från Svoboda-partiet valde namnet Social-Nationella partiet (låter det bekant?) när det grundades 1991. Den radikala Ukrainas patrioter-gruppen kom från detta parti, och i början var dess chef Andrij Parubijy, tidigare talman i parlamentet.
Uttalanden från ledarna ger en uppfattning om vad dessa "patrioter" tror
på. Azovs vice befälhavare Oleg Odnorozjenko, som också innehar ledande
positioner inom "Social-nationella församlingen" och var en av ideologerna
bakom "Ukrainas patrioter", tycker att det är nödvändigt för att
återställa vit dominans i länder med "icke-vit befolkning".
Och Andrij Biletskij, medgrundare av "Social-nationella församlingen", som tidigare var parlamentsledamot och nu fungerar som ledare för Nationella kåren, (Azovbataljonens politiska flygel), är övertygad om att den ukrainska nationens historiska uppdrag är att "gå i spetsen för det vita korståget mot undermänniskor ledda av semiter." Oleg Tiagnibok, den "respektable" grundaren av "Ukrainas patrioter", gjorde också sin syn på "judfrågan" mycket tydlig redan 2004.
Antisemitismen sprider sig också i Ukraina, tillsammans med den nazistiska ideologin. Enligt en rapport från 2020 publicerad av United Jewish Community of Ukraine känner 56 % av judarna som bor i Ukraina att antisemitismen växer i landet. Dokumentet innehåller också många bilder som visar antisemitiska tendenser bland ukrainare.
Det var dessa personer som utgjorde en mycket motiverad kärngrupp i den så kallade antiterroristoperationen i Donbass efter att inbördeskriget i Ukraina bröt ut. Tillförordnade presidenten Oleksandr Turtjynov gav order om att upprätta dessa paramilitära bataljoner. Ukrainas förste vice premiärminister Vitalij Jarema sa: "Vi kommer att bjuda in Maidans aktivister och grupper som hjälper till att upprätthålla nationell ordning till nationalgardet. Dessa militärer kan sättas in i öster och söder.”
Att sätta in anhängare av Stepan Banderas ideologi mot DNR och LNR ledde till många brott mot civila, som internationella organisationer inte kunde ignorera. I september 2015 publicerades en rapport av den särskilda rapportören om utomrättsliga avrättningar, där det konstaterades att "det återstår ett litet antal potentiellt våldsamma milisgrupper, såsom Högersektorn, som verkar på egen hand, tack vare en hög nivå av officiell tolerans, och med fullständig straffrihet” i Donbass och resten av Ukraina.
Amnesty International publicerade också en rapport om brotten som begåtts av frivilligbataljonen Aidar, samt en rapport om hur Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) höll människor i internering under långa perioder (ibland upp till femton månader) utan korrekt rättslig process och nekade dem tillgång till advokater och anhöriga. Det sistnämnda dokumentet ger fruktansvärda detaljer om tortyren av en invånare i Mariupol, Artiom, (vars riktiga namn undanhölls) av Azovbataljonen (som växte fram ur det nynazistiska "Ukrainas patrioter"). Han torterades med elchocker, sömnbrist och skendränkning.
FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter citerar flera fall där medlemmar i Azovbataljonen och soldater från den ukrainska armén har plundrat och kränkt civila. I ett högst upprörande våldsdåd utsattes en man med en psykisk funktionsnedsättning för grym behandling och våldtäkt av medlemmar i Azov- och Donbasbataljonerna. Offrets hälsa försämrades därefter och han placerades på ett psykiatriskt sjukhus.
I Mariupol rapporterades Azovbataljonen ha haft en hemlig interneringsanläggning där flera personer torterades. Ukrainas säkerhetstjänst SBU sades ge täckning för operationen, vilket betyder att verksamheten stöddes av den officiella regeringen i Ukraina. Vilka fler bevis behöver vi, om den tidigare vice befälhavaren för Azovbataljonen, Vadym Trojan, därefter utsågs till Ukrainas vice inrikesminister, och Azovbataljonen själv nu är en enhet av Ukrainas nationalgarde som tjänar inrikesministeriet? Trojan var ansvarig för polisreformer som innebar ett totalt byte av personal. På hans order sparkades officerare som arbetade med Viktor Janukovitjs tidigare regering och ersattes med rekryter som i många fall var ivriga att visa upp sina nazisthälsningar framför ministeriets entré med Ukrainas vapensköld.
Faktum är att myndigheterna i Kiev inte ens döljer sin tillgivenhet för symboler för det tredje riket. Azovbataljonens insignier inkluderar till exempel Wolfsangel-symbolen (Varghaken) som var mycket populär bland olika tyska Wehrmacht- och SS-enheter. Den bars bland annat av 2:a SS Panzer Division Das Reich. Azovmedlemmar har också avbildats bära Schwarze Sonne (Svart Sol), en annan välkänd nynazistisk symbol. Detsamma gäller insignierna för Donbassbataljonen, som visar en störtdykande nazistörn.
Vidare antog det ukrainska parlamentet en resolution "Om avvikelse från vissa förpliktelser som är inskrivna i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter" redan i maj 2015. Denna resolution gav en rättslig grund för de krigsförbrytelser som regimen begått mot befolkningen som bor i Antiterroristoperationszonen (ATO), där ATO är vad Ukraina officiellt kallade dess krig mot Donbass.
Naziinternational
Från de allra första dagarna av Kievs krig mot Donbass fick ukrainska trupper sällskap av internationella legosoldater, mestadels av nynazistisk, högerextremistisk och rasistisk sort. Azovbataljonen, tillsammans med den extrema högerns misantropiska division, spelade en nyckelroll i att organisera detta internationella nynazistiska gerillanätverk.
Internationella
legosoldater började träna för misantropiska divisionen redan 2015 i
Portugal, och medborgare från Frankrike, Italien, Vitryssland, Kanada,
Sverige, Slovenien och USA hade alla deltagit i kriget mot Donbass innan
dess.
Det fanns till exempel rapporter om Mikael Skillt, en svensk
nynazistisk prickskytt som gick med i Azovbataljonen. Portugals
dagstidning Publico rapporterade att Francesco Saverio Fontana, en
italiensk nyfascist kopplad till CasaPound Italia kämpade i Donbass och
rekryterade internationella kämpar till Ukrainas ATO-operation
från Storbritannien, Frankrike och Brasilien. Michael Colborne, en
kanadensisk journalist som arbetar med Balkan Investigative Reporting
Network (BIRN) rapporterade att Azovbataljonen 2014 och 2015 fick
sällskap av minst trettio legosoldater från Kroatien. Enligt
uppgifterna som lämnats av den tyska regeringen på begäran av
vänsterpartiets fraktion översteg det totala antalet utlänningar som
gick med i kriget mot Donbass ett tusen, inklusive cirka 150 tyska
krigare.
Tyska medier rapporterade om Azovbataljonens nära band med Tysklands nationaldemokratiska parti och Der III. Weg (den tredje vägen). Dessa band sträcker sig även till Norge, eftersom byggnaden som inrymmer det Nationaldemokratiska partiets huvudkontor tillhör en norsk nationalist. Die Zeit undersökte hur lokala nationalister är kopplade till Azovbataljonen och fick reda på ett antal gemensamma projekt. Undersökningen visade på den aktiva roll som Azovs Elena Semenjaka spelade, som besökte Tyskland åtta gånger. Bland andra fall bjöds hon in av högerextrema Die Rechte för att tala till en Identitär rörelsegrupp (Identitäre Bewegung Deutschland). På en festival anordnad av det nynazistiska partiet Der III. Weg nära Erfurt 2018 främjade hon en högerorienterad rockfestival i Ukraina som heter Asgardsrei. Asgardsrei är ett av de största nationalistiska evenemangen i sitt slag, som gör det möjligt för högerextrema från Norge, Italien, Tyskland, USA och andra håll att träffas och utbyta idéer. Det är ibland till och med möjligt att se Atomwaffen Divisions flaggor i publiken.
Enligt FN:s säkerhetsråds kommitté för bekämpning av terrorism såg världen under 2015-2020 en ökning med 320 % av terroristattacker kopplade till högerextrema ideologier.
Till stor del har vi Ukraina att "tacka" för det. Hatebook – en undersökningsrapport publicerad av London-baserade Centre for Countering Digital Hate (CCDH) på sin webbplats – belyser användningen av sociala medier för att samordna nynazistiska aktiviteter internationellt. Så här står det i rapporten om Azovbataljonen och Misantropiska divisionen: ”Båda grupperna har försökt exportera sin ideologi till västländer, få anhängare och hetsa till våld. Azovbataljonen, en nynazistisk paramilitär styrka, har erbjudit sig att ta emot och träna amerikanska medlemmar av den våldsamma Rise Above Movement. Misantropiska divisionen – nära knuten till Azov – påverkade inhemska extremister i USA och Storbritannien som anklagades för terroristbrott.”
Trots många försök att stämpla Azovbataljonen som en terroristorganisation har västländerna fortfarande inte lyckats göra det. Så frågan är – vem tjänar på att stödja nazismen i Ukraina?
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar
Bara signerade inlägg tas in.