3 februari 2015

Om "vänster"-debatter jag står över

"Frihet, jämlikhet, brödramord".
Oskar Kokoschka 1918.
























Inom sällskapet Clarté, som jag inte tillhör sedan studieåren, har man visat intresse för min ringa person.

På en intern mejlinglista har man länge odlat misstro mot den "rödbruna" linje i politiken som jag sägs företräda. Hela tiden utan att höra av sig till mig eller använda sig av möjligheten att svara direkt här på 8 dagar. Jag refuserar ingen som undertecknar sitt inlägg med eget namn och inte bryter mot lag eller normal anständighet .


Länge har man föredragit att förtala mig i lönndom.Men nu har en av dessa förtalare, Benny Andersson, klivit fram på Clartés hemsida med ett inlägg.

Vad är det han stöter sig på?

* Jag sägs vilja skicka flyktingar "tillbaka till Bekaadalen, där flyktingbarn utan skor nu pulsar i snön och deras fäder sitter arbetslösa och apatiska utanför de oeldade tälten". Där ska de (enligt vad som pådyvlas mig mig) "'hjälpas på plats' och slippa den ovärdiga trängseln i för små lägenheter i Sverige. Ja där ska de åter rota sig bland sina kulturella och religiösa arabiska likar. Och därmed inte längre utgöra något hot mot den 'svenskhet' som Stefan också oroar sig för".

* Jag sägs ge "kampen mot kapitalet ... minimal uppmärksamhet" och istället mest oroa mig för "invandrare, flyktingar och tiggare".

* Jag sägs vilja med polisens hjälp avvisa tiggare till "Rumänien, i vars kärva och hälsosamma klimat de förmodades kunna återfinna sin värdighet och sina kulturella rötter".

* Jag sägs anse att "distinktionen mellan höger och vänster" är "föråldrad".

* Jag sägs påstå att bostadsbrist och arbetslöshet "huvudsakligen beror på invandringen".

* Jag spekulerar "om en 'nationell' del av det svenska storkapitalet".

* Jag kräver "en starkt begränsad invandring".

Några av dessa uppfattningar kan i och för sig vara korrekta, men har veterligen inte framförts av mig.

Jag erbjuder Benny Andersson obegränsat utrymme på 8 dagar om han med tydliga citat kan dokumentera ett enda av sina påståenden. Hans blyga vänner på Clartélistan erbjuds också stiga fram.

Inläggen som följer på Anderssons inlägg och blandas med hans kommentarer vittnar om stigande förvirring i den (för)krigstid vi lever i. Man kämpar mot tomtar och troll. En debattör tror att det sitter nån liten nazist inne i ordet "Abendland" (västerland).

Istället för att utveckla en medveten politisk linje som kan samla folket till försvar för sina rättigheter och mot det annalkande storkriget i Europa, hänger man sig åt fria fantasier som att proteströrelserna i Europa mot bl.a. EU:s multikultipolitik och krigshets mot Ryssland skulle styras av "Breiviks manifest"!

Skulle jag sörja den "vänstern" vore jag tokot!

Ta er samman kamrater, ni som ännu tänker själva och vill göra en politisk insats. Gå med i arbetet i Folket i Bild/Kulturfront, mot Nato, arbetet mot EU, arbetet i Afghanistansolidaritet och Syriensolidaritet. Avvisa de falska diskussionerna!

Vad jag verkligen anser i olika frågor finns i många fall redovisat här på "8 dagar". Konkreta och konstruktiva diskussioner välkomnas.

Stefan Lindgren

5 kommentarer :

  1. Jag menar inte att jag håller med alla Clarteisternas anklagelser emot dig. Men det finns fog för en stark kritik. För ett antal månader sedan så uppstod en tendens i vänstern nära FIB. Som spridit sig som ringar under samma tidsperiod. Det är mycket ideologisk reproduktion hos ett antal personer i vänsterbloggkretsen, det är nyhetsfokus, det är problemformulering och mycket kontext. Men det är inte bara vänsterbloggar, det finns ett utbyte mellan denna vänsterströmning och Sverigedemokraterna, där de reproducerar varandra, men SD har en klart tydligare pedagogik.

    Jag anser att den nya inrikningen bör förklaras, det må vara metadebatt, men det är svårt att acceptera beskrivningen av det nya synsättet, utan att få förklarat varför skiftet i synsätt är nödvändigt. Jag har bett flera förklara för mig, svaren jag har fått har inte varit tillfredställande. Det blir ett pedagogiskt problem och skapar kognitiv dissonans hos läsaren. Mycket obehagligt, därför försöker jag vara skarp i min kritik.

    Du och de andra i denna tendens är skyldiga era läsare en förklaring av den nya ståndpunkten. Ni har alla duckat för mina konfrontationer och mörkar alla orsaken till det plötsliga fotbytet.

    Ni har även ett internt pedagogiskt problem i denna gruppen, då vissa av er inte kan försvara eller ens driva den nya ståndpunkten på ett övertygande sätt. För den utomstående betraktaren ser det bara märkligt ut.

    /Martin Kullberg

    SvaraRadera
  2. Martin. Jag kan förstå förvirringen. Den är frukten av en lång tids icke-diskussion. Den officiella vänstern har glidit allt längre ut i en identitetspolitik som bl.a. Åsa Linderborg har fångat bra. Den utomparlamentariska vänstern har - i olika grad - glidit med. I synnerhet den akademiska vänstern (där likriktningen av ekonomiska och karriärskäl kanske är störst) har glidit med och nöjer sig med att inta en vänlig pådrivarroll mot den parlametariska vänstern. (Jag talar nu inte om Clarté som organisation som hela tiden bl a gjort en läsvärd tidskrift). Hur det delat upp sig har vi bl.a. sett i en rad antiimperialistiska frågor - Afghanistan, Irak, Libyen, Syrien, Ukraina & synen på krigshetsen mot Ryssland etc men också synen på en rad "nationella" frågor. Medan jag hävdar en traditionell linje (du hittar den i Fritiof Lagers "Arbetarklassen och nationen" t ex) närmar sig några clartéister ståndpunkter som att det inte finns någon "nationell" bourgeoisie (behövs alltså ingen enhetsfront) och att "nationella" krav - försvar av den svenska kulturen mot olika globaliserings- och "multikultikrav" - är felaktiga. "Enhetsfronten" för dessa akademiker har betytt anpassning till en borgerlig "humanism" som i praktiken sammanfaller med imperialistiska intressen. Då har det blivit kollision. Vägen ur detta är väl att studera verkligheten, diskutera och debattera: hur ser det ut i Europa, är det kapitalintressena som driver de stora migrationsrörelserna eller är de oberoende därav? Vilken politik har USA, EU fört osv? Jag inser att detta måste studeras och diskuteras grundligare än som kan ske på en blogg, kanske på Nordiska fredsdagar i Degerfors? Eller något liknande forum.

    SvaraRadera
  3. Välfärden och världsläget
    Det finns mängder av delförklaringar till varför välfärdskapitalismen har avskaffats i Sverige. De flesta förklaringslinjerna för den inomkapitalistiska sidan av historien löper samman till de ändrade förutsättningarna för världsekonomin efter dollarkrisen 1971, då dollarn inte längre kunde bytas in mot guld. De imperialistiska ländernas samarbete som utgick från den så kallade Bretton Woods-överenskommelsen 1944 upplöstes 1973 på grund av att dollarvärdet gjorts flytande. Därefter vidtog åter konkurrensen mellan de imperialistiska länderna som under tiden före 2:a världskriget och förutsättningen för rustningskeynesianismen och Sveriges exceptionella status raserades.

    Förutom sammanbrottet för de imperialistiska ländernas ekonomiska samordning ser jag två betydande förändringar i världsläget som avgörande för avvecklingen av välfärdskapitalismen.

    För det första att Kina kunde inlemmas i världsekonomin. Nixons besök i Kina var det första steget på väg mot lösning av det problem de västliga ländernas kapitalism haft med sin inhemska arbetarklass ända sedan slutet av 1800-talet.
    Karl Marx redovisade den europeiska borgarklassens syn på detta i Kapitalet.

    Nu (1873) har vi kommit betydligt längre tack vare den internationella konkurrens, som det kapitalistiska produktionssättets utveckling åstadkommit mellan alla världens arbetare. Nu handlar det inte om att pressa ner de engelska lönerna till kontinentens nivå utan om att i en närmare eller fjärmare framtid få ner de europeiska lönerna på den kinesiska nivån. Det är det perspektiv, som mr Stapleton, medlem av parlamentet, i ett valföredrag målar upp om arbetets pris i framtiden. "Om Kina blir ett stort industriland", sade mr Stapleton, "kan jag inte förstå hur Europas industriarbetare skulle kunna hålla ut i kampen utan att stiga ner till sina konkurrenters nivå." (Notis i "Times" den 3 sept. 1873.)

    För det andra beror avskaffandet av välfärdskapitalismen troligen också på restaurationen av kapitalism i Ryssland och de övriga östeuropeiska länderna. Denna restauration skapade en enorm relativ överbefolkning i direkt kontakt med Europa. Den bästa mätaren på den relativa överbefolkningens omfattning och på graden av nödlidande torde vara befolkningsminskningen i Ryssland. Från 1991 då den ekonomiska chockterapin inleddes till 2001 minskade befolkningen i Ryssland med drygt 5 miljoner eller 3,6 procent.

    Den relativa överbefolkningen i världen slår alltså alla tidigare tänkbara världsrekord. Möjligheterna för den svenska arbetarklassen, - rörelsen, för vänstern av olika schatteringar etc. att återställa den svenska modellen från 1950-80 talet är troligen rätt begränsade.
    Jag skulle vilja påstå att även möjligheten att påverka detaljer i hur den svenska staten och kapitalet administrerar landet och folket verkar kunna bli överskattade. Till exempel i frågan om flyktingmottagningens omfattning. Införandet och permanentandet av den nya typen av tvångsarbete, mest känd under Alliansregeringens beteckning Fas 3, har inte kunnat påverkas, vare sig genom inom- eller utomparlamentariskt arbete. Sedan år 2000 då den nya Socialtjänstlagen och Aktivitetsgarantin infördes har antalet deltagare har ökat, tvångsarbetet blivit värre och de ekonomiska villkoren för deltagarna har försämrats.
    I valet av vad som bör göras måste man nog också ta hänsyn till vad som är möjligt med de resurser som finns tillgängliga.

    Uppsala 4/2 2015
    Fred Torssander

    SvaraRadera
  4. Fred, var inte en sån förbannad nostalgiker! Den världen kunde bara existera fram till USA besegrades i Vietnam-kriget, sedan dess har USA blött från ett öppet sår i 40 år. USA kan inte bära sig själv och vi måste bära USA på våra axlar.

    Total seger för vänstern är en likviditetskris i bankväsendet bort, sedan har man planekonomisk kontroll över hela ekonomin. Men ni verkar rädda för det när ni sitter och yrar om en tid då kapitalismen var stark.

    Asylsökande är en av de två arbetsmarknadspolitiska program som fortfarande är lagliga med hänsyn till diverse frihandelsavtal och EU. Allt annat lika och man minskar det, medför bara mer arbetslöshet och elände för svensken.

    Överbefolkning, sluta titta på en karta, titta på en jordglob. Det råder ingen brist på utrymme. Vad som fattas är att skapa det. Vi har mer resurser nu än någonsin, men ert svar är att isolera sig i Sverige och hoppas att det svenska kapitalet skall acceptera en tynande tillvaro och nöja sig med att suga ut omgivningen.

    Skärp er gubbar, ni hade rätt idé på 70-talet, varför är ni inte stolt över det och kör på?

    SvaraRadera
  5. Martin
    En bankkris skulle inte leda till planekonomi. Och som vanligt för vänsterfolk nämns inget om att privata banker har privilegiet att skapa pengar ur intet. Med dessa privilegier ur världen blir nästa steg att staten styr lånen till dugliga entreprenörer, annars är det kört för oss.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.