Det är väl ganska klart vid det här laget att någonstans i västvärldens övre
korridorer har ett strategiskt beslut fattats att släppa knarket fritt.
Ett led i kampanjen är försöket i Medicinska föreningens tidskrift att förlöjliga Beatrice Ask.
I Colorado flödar det lagliga haschet och illusionerna om en ny lönsam
turistmagnet blommar.
I Uruguay har staten börjat handla med drogen och ta upp tävlan med grannlandet Paraguay om vem som kan producera det billigast.
Idag på BBC rapporteras om en ny officiell rapport som dömer ut den
hittills (relativt) restriktiva narkotikapolitiken.
Samtidigt har den brittiska regeringen tagit bort narkotikastämpeln på hasch och jämställer det nu med anabola stereoider.
I Medicinska föreningens tidskrift, typiskt nog på engelska, görs
propaganda för "rekreationsdrogen" vars negativa medicinska effekter
beskrivs som tveksamma eller obevisade.
I TV-Rapport intervjuade Stefan Åsberg "en framgångsrik företagare" i
Colorado som rökt hasch sedan tonåren. Åsberg gör inget för att sticka
hål på bubblan. Men en uppmärksam tittare noterar att den intervjuade
ser ner i marken under hela intervjun, vill inte möta vare sig Åsbergs
blick eller kameran.
Många av oss som är tillräckligt gamla för att ha upplevt den förra
haschvågen är i grunden bestämda motståndare till den här sortens
knarkpropaganda. Många av våra kamrater gick under. Bara i min egen
bekantskapskrets finns självmord, schizofreni, urflippade
studiekarriärer och fortsatt allt tyngre missbruk kopplat till personer
som i unga år "bara rökte lite hasch".
När jag reste i Afghanistan på 80-talet minns jag hur bönderna talade
illa om unga grabbar från södra Afghanistan som rökte hasch. De
betraktades som en stor fara, i synnerhet som det rasade krig runt om.
Det är inte en slump att "haschisch" och "assasin" (mördare; ursprungligen
"haschischan" på persiska, dvs. haschrökare) egentligen är samma
ord. Assasinerna var helt enkelt rövare som under drogernas inflytande
blev tillräckligt våldsamma för att råna förbipasserande.
När västvärldens ungdomar luras tro att det är en "rekreationsdrog" är
det i själva verket en drog som använts för att döva människors
verklighetsuppfattning och göra dem lättare att hantera.
Gabriel Nahas, som var en av västvärldens förnämsta haschexperter, idag grundligt
förtalad av haschlobbyn, konstaterade att ett utbrett haschbruk sammanföll
med en lång period av nedgång för Egypten, från stormakt till
efterbliven och stagnerande agrar slavstat.
Det passar perfekt för att döva alla upprorstankar när vi går in i
den nya nollränteekonomins lyckorrike, där pengar är billiga och mänskliga
grundrättigheter som arbete och bostad och familj oöverkomliga för många unga.
Som 8-åring upplevde Nahas i Kairo på 1920-talet hur män låg på
trottaren och drönade i solgasset. Hans far kallade dem "hashishat".
Drogen hade avtrubbat deras sinne och berövat dem deras kraft, förklarade
Nahas far.
Sverige har gått sin egen väg i knarkfrågorna, under inflytande av
sådana forskare som Nils Bejerot och folkrörelser som RNS och Hasselakollektiven.
Nu är det hög tid att mobilisera. Det är kort sagt för djävligt att
myndigheterna under 90- och 00-talen blivit alltmer släpphänta. Man ska
inte tolerera att det ligger haschrök runt tunnelbanestationer och skolgårdar.
Marijuana är en förbjuden drog. Både bruk och handel ska anmälas.
I Medicinska föreningens tidskrift gör man sig lustig över att förre
justitieministern Beatrice Ask gått på ett falskt meddelande om att 7
haschbrukare avlidit i Colorado på legaliseringens första dag.
Även om det var en planterad skröna är hennes oro absolut berättigad.
I dagens nummer av British Medical Journal skriver professor Henry och
andra läkare från Imperial College och St Marys Hospital, båda i London,
att cannabis orsakar en mängd dödsfall i Storbritannien.
Forskare beräknar att om 13 miljoner tobaksrökare genererar 120 000
dödsfall om året skulle motsvarande siffra bland 3,2 miljoner cannabisrökare
vara 30 000.
Läkemedlet kan orsaka cancer, lungsjukdom och avvikelser i samband med allvarlig psykisk sjukdom. Användarna är upp till sex gånger större risk att utveckla schizofreni.
Den brittiska Lungfonden säger att tre haschcigaretter om dagen kan
orsaka samma skada på luftvägarna som en förpackning med 20 cigaretter.
Läs mer: http://www.dailymail.co.uk/health/article-179264/Cannabis-kills-30-000-year.html#ixzz3HcEehkPc
Stefan Lindgren
Anders Persson skriver:
SvaraRaderaDäremot är det farligt med mjölk, har som bekant uppsalaforskare funnit.
Har du hört talas om ”skrivbordslådeeffekten”?
Då och då ställer sig vetenskapsmännen frågan om mjölk är bra. De genomför tester enligt alla konstens regler som med 95% ”konfidens” visar att mjölk är bra.
Men 95% konfidens menas att det är en chans på 20 att resultatet har tillkommit av en slump, eller 19 chanser på 20 att de inte tillkommit av en slump. Man kan ju inte undersöka alla människor utan måste nöja sig med ett begränsat urval. För att få en 95% konfidens kan det röra sig om hemskt många människor.
95% konfidens låter ju betryggande, så när artiklarna med detta icke-kontroversiella resultat publiceras i någon vetenskaplig tidskrift ger de aldrig upphov till några skriverier i pressen, om dessa resultat alls publiceras. Kanske stannar i de flesta fall i skrivbordslådan. Vi ”vet” ju ”alla” att mjölk är haelsomsamt.
Men den 95%iga konfidensen innebär att plötsligt kan en vetenskaplig undersökningsgrupp ha turen, eller snarare oturen, att få ett negativt resultat, att mjölk inte är bra. Detta med samma 95% konfidens. Eftersom detta är nytt och alarmerande resultat ges det vidsträckt publicitet.
Andra vetenskapsmän som söker bekräfta det negativa resultatet misslyckas och börjar misstänka fusk eller inkompetens hos den första gruppen. Allt detta hade kunnat undvikas om de 19 andra grupper som gjort samma undersökning men fått bekräftat att mjölk är bra också gjort sig mödan att publicera sina resultat och inte stoppat dem i skrivbordslådan.