Det våras för Hitler?

Inte Lutz Bachmann. Mel Brooks.

Ledaren för Pegida i Dresden har tvingats avgå för en bild i en sluten Facebookgrupp där han poserar - på skämt, säger han själv - som Hitler.

Dagens Nyheter är blixtsnabbt framme och förklarar Pegida-rörelsens död.

Det finns alltså ändå vissa saker man inte skämtar om i Europa! Hitler påminner om vart vi har varit - eller är på väg?


Lutz Bachmann har naturligtvis skadat Pegida-rörelsen med både sitt Hitler-"skämt" och vissa uttalanden om asylsökanden.

Men det vore alldeles för enkelt att avskriva Pegida för gott, som den gamle rödluvan Jan Lewenhagen gör i DN. En undersökning visar att det nynazistiska inslaget i Pegida är litet. 62 procent av deltagarna betecknar sig enligt Handelsblatt som partilösa, 17 procent röstar på AfD (närmaste motsvarighet i Sverige - Junilistan), 9 procent på CDU, 4 procent på nynazistiska NPD, 3 procent på vänstern, 1 på SPD, 1 på De gröna och 1 på FDP.

Det väsentliga i Pegida är förutom kritiken av invandrings- och asylpolitiken också de EU-kritiska kraven och motståndet mot Tysklands nuvarande krigskurs. De kommer knappast att kunna stampas ut så lätt.

Systerorganisationen Legida demonstrerade med 15 000 deltagare i Leipzig i går. Antalet motdemonstranter var större, 20 000, enligt T-online, och det slutade med kravaller. Videoklippen därifrån visar paroller som "Ami Go Home" och "Suveränitet för Tyskland".

Kritiken av Tysklands eviga svassande bakom Washington är inget som kommer att försvinna över en natt, den kommer säkert att växa.

Samtidigt håller Berlin på att glida in i en antirysk retorik, som i sak påminner om Hitlertidens (och inte bara retorik - Tyskland levererar redan vapen till kriget i Ukraina). När Ukrainas Jatsenjuk nyligen förklarade att Sovjetunionen hade "invaderat" Tyskland under andra världskriget var det ingen av de tyska ledarna som rättade honom.

Samma sak igår när Polens utrikesminister Grzegorz Schetyna i veckan kom med det bisarra påståendet att inte Sovjetunionen, vars arvtagare är Ryska federationen, hade befriat Auschwitz, utan Ukraina. Inte ett ord av förebråelser från Berlin, trots att Berlin och Warszawa får ses som när allierade. Schetyna försvarade sitt uttalande med att det var "första ukrainska fronten" som befriade Auschwitz.

Men han hade lätt kunnat försäkra sig om att samma front till november 1943 hetat "Voronezjfronten" och att sovjetiska förband inte bildades på nationell grundval. Ryska soldater utgjorde huvudmassan, ca två tredjedelar, i samtliga fronter.

När de polska myndigheterna lät bli att inbjuda president Putin till firandet av Auschwitz befrielse, medan höga tyska ledare för förmodas närvara, så visar det hur långt den europeiska historierevisionismen har gått. Och den är inget skämt!

Sen är det förstås upp till var och en att avgöra vad som är förfärligast: osmakliga lekar med lösmustasch eller en djupgående omvärdering av europeiska efterkrigsvärderingar i nazitysk riktning.

Själv gladde jag mig åt att se enstaka ryska fanor bland de många tyska fanorna på torget i Leipzig. det finns fortfarande tyskar som inte drabbats av total historisk amnesi.

Stefan Lindgren