14 januari 2015

Voltaire vs. Charlie Hebdo


Det har förekommit att ledarskribenter åberopat Voltaire till stöd för Muhammedkarikatyrer, rondellhundar ... och andra kränkningar av islam.

Det är en fruktansvärd underskattning av Voltaire.


I sin Filosofisk ordbok skrev Voltaire under rubriken "Koranen":

Koranen gäller verkligen fortfarande för att vara den elegantaste och sublimaste bok som har skrivits på det språket. Vi har tillskrivit Koranen en mängd idiotiska saker som den aldrig har innehållit. Det var främst mot turkarna, som hade blivit muhammedaner, som våra munkar skrev så många böcker, vid en tidpunkt när inget annat motstånd gjorde särskilt mycket nytta mot erövrarna av Konstantinopel. Våra författare, som var mycket mångtaligare än janissarierna, hade inga större svårigheter att mobilisera våra kvinnor på sin sida; de övertalade dem att Muhammed såg på dem som blott intelligenta djur; att de alla enligt Koranens lagar var slavar som inte ägde någonting i denna världen eller någon del i paradiset i nästa. Falskheten i allt detta är uppenbar. Ändå har man trott fullt och fast på alltsammans.

Janissarierna var kalifens främsta soldater, pojkar från Grekland, Serbien och södra Ryssland som tvångsrekryterades till den ottomanska armén.

Som den analytiker Voltaire var såg han drivkrafterna bakom nidbilderna av islam: att stärka Europa i kampen mot det ottomanska väldet. Så här skriver den turkiske historikern Faruk Bilici om Voltaire och islam:

Efter Voltaires perioder av ärlig fiendskap mot alla former av uppenbarelser och efter att ha behandlat Moses trollkarlen, Jesus den fanatiske juden och Muhammed äventyraren, kom Voltaire som en god sen elev till Boulainvilliers att tala om Muhammed som en 'entusiast' och inte längre som en bedragare. Särskilt kom han att visa mer opartiskhet mot Muhammeds religion som för Voltaire var 'ren gudadyrkan'.

Han antog Boulainvilliers ledande idé att Muhammeds religion så vis 'att det räckte med att lyssna till läran för att lyfta själarna' och så 'så anpassad till mänsklighetens gemensamma idéer' att den slagit rot i hjärtana på 'över hälften av människorna på mindre än fyrtio år'.
Men Voltaire smidde sina idéer om den islamska världen och i synnerhet ottomanerna medan han som en sann historiker arbetade med sin bok Karl XII och upptäckte 'turkarnas tolerans'.
Han konstaterade i sitt arbete att turkarna inte bara mottar de otrogna i sitt samhälle utan också tillåter dem att vara politiskt verksamma, vilket Sveriges konung Karl XII var under åren 1709 – 1712 då han tagit sin tillflykt till Istanbul, det ottomanska rikets hjärta: 'Det är rätt överraskande att se en kristen (...) öppet smida ränker vid Porten'.


Voltaire upptäckte omkring 1740 att medan västvärlden levde i ett slags 'barbari och okunnighet som följde på romarrikets nedgång' fick den nästan allt från araberna: astronomi, kemi, medicin etc och 'att västvärldens kristna i Muhammeds andra sekel måste informera sig hos muslimer' [...].
Det är uppenbart att det var toleransen som begrepp som vägledde Voltaires vilda motstånd mot korsfararnas "barbari" och hans försvar av "barbaresk"staterna.

Det var så det kom sig att i slutet av Voltaires roman Candide, när Pangloss som har hängts, dissekerats och steglats, Martin som stulits, slagits ned och övergivits, Kunigunda som stulits, fått buken uppskuren och sålts och Candide som fått stryk, predikats för och förlåtits till sist, alla kan leva i fred i sin trädgård, i skuggan av en moské i Konstantinopel.

Denna tolerans ser Voltaire som turkarnas största förtjänst. Vid tiden för en hel serie affärer som sorgligt påminde om inkvisitionen fördömde han våldsamt den kristna intoleransen och ställde den mot turkarnas tolerans.

Bilici följer Voltaires långtifrån konfliktfria förhållande till islam och visar hur det mognar åren 1768-1772. I sitt sista omdöme om islam säger Voltaire:

Dess religion är vis, sträng, ren och mänsklig: vis för att den inte förfaller till vansinnet att ge Gud särskilda medarbetare och inte rymmer något mysterium; sträng för att den förbjuder hasardspel, vin och starka drycker och föreskriver bön fem gånger om dagen; ren för att den reducerar antalet kvinnor som Orientens furstar kan ha i sängen till fyra; mänsklig för att den beordrar oss att skänka allmosor, mycket mer rigoröst än resan till Mekka.'

Vad finns det då för intressen idag av att smäda islam? Är det inte ganska uppenbart att sådan propaganda medvetet eller omedvetet tjänar det pågående kriget mellan västvärlden och en hel serie muslimska länder Afghanistan, Irak, Somalia och kanske snart Iran...

Särskilt i små fridfulla länder som Danmark och Sverige där religionshat normalt inte står på dagordningen är det viktigt att släppa ut anden ur flaskan och få igång motsättningarna, kriget om människors tänkande. Annars skulle man aldrig kunna få ut nordiska soldater att dö i Irak och Afghanistan. Dessutom kan hatpropaganda mot islam snart bli en förevändning för att inskränka den lagstadgade tryckfriheten. Det är bara en tidsfråga.

Stefan Lindgren

Artikeln var införd i Afghanistan.Nu 4/2007
Bilicis artikel återfanns i http://rives.revues.org/document406.html

2 kommentarer :

  1. Var det kanske därför som Voltaire sågades i en av Kunskapskanalens författarintervjuer för ett på månader sedan? För att han inte kan mobiliseras i hetsen mot arabvärlden därför att han redan för 250 år sedan inte ville?

    Intervjuobjektet påpekade att eftersom han var antisemit så hörde han inte längre hemma i den västerländska kulturen och skulle avföras från dagordningen.

    Å andra sidan har vi nu hört så mycket om hur progressiv Islam var för länge sedan och hur mycket vi i Europa har att tacka de upplysta muslimer som tog vara på det klassiska arvet från Grekland osv. Men något gick tydligen snett i den muslimska världen långt innan de blev koloniserade av européerna. Om varför tvistar de lärde.

    Idag är det tyvärr så att många arabstater bedriver, i Islams namn, den värsta reaktionära interna politik. Det vore visserligen en historisk seger om IS lyckades skapa en enad arabisk stat, men om denna är feodal-fascistisk så måste vi nog ställa oss bakom USAs krig, liksom patriotiska tyskar (i exil) gjorde under andra världskriget. (Dvs såvida inte USA blir feodal-fascistiskt med kristna förtecken).

    SvaraRadera
  2. Anders, vi väntar med det där att stödja USA:s krig ett tag, va? Även om det kan ligga något i ditt hypotetiska resonemang. Om IS lyckas kan det väl inte bli värre än Saudiarabien eller Iran? I ett globalt perspektiv skulle väl en sådan stat förbli ett utsuget tredje världenland?
    Erfarenheterna av en enad arabstat är dessvärre inte goda. Det gick ju så illa så att syrierna fick sparka ut egyptierna med våld, sist det begav sig. Vad vi är emot i Syrien är väl omvärldens inblandning. Att den sittande regimen är mer politiskt modern och sekulär än oppositionen är ett faktum, men det är ju trots allt det syriska folkets sak att välja väg.

    SvaraRadera

Bara signerade inlägg tas in.