Slavisterna underhåller russofobin

Idag skriver Lena Jonson och Kristian Gerner, två s k slavister eller kremlologer, i Dagens Nyheter om den s k Ukrainakrisen.

Ingen av dem tror på sanktioner mot Ryssland. Det tackar vi för. Men ändå är det slavister som dessa som underhåller russofobin i vårt land.

De rör bara runt i samma fördomsgryta som Carl Bildt, hävdar Stefan Lindgren.


Redan rubriken på Lena Jonsons artikel - "Låt den ryska regimen själv gräva sin egen grav" säger en hel del. Så skriver man i s k anständiga media inte om den danska regimen, förlåt regeringen, eller om  något annat europeiskt land.

Även om Jonson tvivlar på vissa av sanktionerna delar hon berättelsen från Washington och Bryssel att detta är en ond regim som man bara kan önska i graven. Och hon delar uppfattningen att Ryssland begått aggression, när det vägrat att stillatigande låta Nato ta över sin viktigaste marinbas. (Detta skulle vara den troliga utvecklingen vid utgången av avtalet med Ukraina 2044). Var fanns Lena Jonson när Nato:s bombflyg skapade den självständiga staten Kosovo? Jag, och 1 500 fredsvänner från bl.a. Kvinnor för fred demonstrerade, fast media teg så det dånade. Nu är Kosovo prejudikat och då får även Lena Jonsson acceptera att en ny stat utropas - denna gång utan att ett skott avlossas.

Att de sanktioner som väst hotar med nu vore verkningslösa/kontraproduktiva, inser Lena Jonsson.

I själva verket har västsidan inte så mycket att sätta emot för att exempelvis störa rysk gasexport - uppenbarligen i syfte att göra ryska folket fattigare. På kort sikt kan USA leverera gas. Men den gasboom som för tillfället råder i USA beroende på den nya frackingtekniken har en 15-årig cykel och USA kommer snart att behöva all sin energi igen. Har man då bojkottat Ryssland i mellantiden, så har ju de kvar sin gas och kan sälja den till än högre priser senare!

Om USA:s totala export av naturgas var 44,5 miljarder kubikmeter 2013 så motsvarade det bara en fjärdedel av den gas som Ryssland levererade till Europa (161,5 miljarder kubikmeter 2013). Och Europa räknar med enorma ökningar av gaskonsumtionen de närmaste årtiondena. LNG-gasen, alltså den flytande gas som importeras från andra världsdelar, är så dyr att Europa redan är i färd med att välja bort den (Brookings 24/2 20914). Om Europa säger nej till kärnkraft så är en massiv ökning av rysk gasimport ofrånkomlig.

Men vad rekommenderar då Lena Jonson istället?

- Nonchalera Ryssland i det fortsatta internationella samarbetet...  Är inte det vad Bryssington gör genom att utestänga Ryssland ur G8?
- Utveckla inte det ekonomiska eller politiska samarbetet .... Vilket samarbete talar hon om? Det tog Ryssland 20 år att bli medlem i WTO, Ukraina 16 år.
- Låt marknaden ha sin gång med fortsatt kapitalflykt ... Tjänstemän från USA:s finansministerium går just nu runt bland fondbolag och avråder från ryska investeringar. Hur marknadsstyrt är det?
- Låt tendenser i Rysslands ekonomiska liv själva mogna. En ekonomisk kris kan knappast undvikas... Ju sämre ju bättre, alltså.

Begrunda följande sifferserie, tillväxten av BNP för de senaste tre åren 2011-2013:

Ryssland: 3,4 %, 1,3 %, 1,1 %
EU: 1,6 %, -0,7%, -0,5%

Lena Jonson är alltså inte motståndare till sanktionspolitiken, men hon vill ha andra sanktioner, inte de som är orealistiska.

Slutligen menar Lena Jonson att vi ska sätta vårt hopp till att "Putinregimen" ska störtas inifrån.  Hon har definitivt rätt i att det pågår demokratiska processer i Ryssland. Men jag tror inte att förnyelsen kommer att komma från det gatans parlament som uppenbart köpta politiker av typ Navalnyj, Nemtsov, Kasianov försöker piska upp.  Att samla 15 000 eller 30 000 Moskvabor under parollen "Inget krig med Ukraina" är ingen konst, eftersom endast galningar skulle önska något sådant, men så snart den "oförsonliga" oppositionen visar sitt rätta ansikte - att starta våldsamma provokationer i Ukrainastil -  har de inte folket med sig. Nu mindre än någonsin.

Kristian Gerner är ändå den mer russofobe av dagens båda slavister. Fast i sin familjs baltiska ursprung förmår han sig aldrig till ett erkännsamt ord för Sovjets befrielse av Baltikum eller för att Sovjet räddade miljontals judar undan förintelsen - och undan baltfascisterna.

Hans recept till makthavarna är liksom Jonson att förlita sig till "den nya ryska intelligentian". Han tänker då på de vilsna flickorna i Pussy Riot, som tidigare organiserat en offentlig "hängning" av judar på ett ryskt varuhus. Han tänker på Aleksej Navalnyjs följe av IT-folk som bygger upp sina positioner i media, så att Moskvamedia idag till en betydande del är Putinfientliga, trots att det inte alls motsvarar folkopinionen - en strategi dömd att slå tillbaka.

Han tänker också på en stackars idiot som Andrej Zubov som fick sparken, inte för vad som helst, utan för att han jämförde införlivandet av Krim med Hitlers anschluss av Österrike. Varför mörkar Gerner det?

En s k intellektuell och professor som inte ser skillnaden mellan en stat som våldtas under militärt hot (bl.a. för att kunna stoppa en planerad folkomröstning) och ett territorium där invånarna tämligen unisont röstar för anslutning till moderlandet, han förtjänar inte tilltro. Att sparka professorer, som man kan göra i Sverige, är förstås inget bra botemedel på sådana irrläror. Zubov har dock chansen att få jobbet tillbaka i domstol.

Lena Jonson och Kristian Gerner är emellertid de sista som ska spela findemokrater.  Lena Jonsson har varit med om att utesluta oliktänkande i det s k Sällskapet för Rysslandsstudier. Kristian Gerner har suttit i radio och sagt att böcker som min Leninbiografi (Ordfront 1998) borde vara förbjudna.


I övrigt, skriver han, ska vi "rädda Ukraina till en framtid nära förbundet (KG:s grammatik) med EU". Men hur var det nu, skulle inte ukrainarna själva välja framtid??

Vargen sneglar alltid åt skogen, som det ryska ordspråket säger. En gång russofob alltid russofob.

Stefan Lindgren