gerundium

17 juli 2014

Efter Kerry syndafloden















Installationen av en ny afghansk president har skjutits på framtiden.
Tidigast 22 augusti blir det av, tror man.

När man läser den rätt ingående rapporteringen av förvecklingarna på
http://www.afghanistan-analysts.org/ är det vissa saker som sticker i
ögonen.


Det sätt som team Abdullah har arbetat för att undergräva valresultatet är
energiskt och professionellt och har skett i viss koordination med kritik
mot valet från bl.a. UNAMA.

Scenariet påminner starkt om orangerevolutionen i Ukraina 2004-05 och
turbulensen kring de ryska valen 2011-2012. Man videofilmar påstådda
nattliga manipulationer med valurnor, publicerar hemliga avlyssningar,
skandaliserar valkommissionen och kräver nyval i de distrikt där resultat
har gått den egna kandidaten emot. Bara den ena sidans påstådda kränkningar
tas upp.

Nu medger afghansk lagstiftning inte att man gör om val. Endast för det fall
att någon parlamentariker har dödats kan ett val göras om lokalt – en
anledning till att vi kommer att få se mer blodspillan framöver?

Två saker väcker starka misstankar mot team Abdullah.

För det första har man publicerat ett omfattande material från hemliga
bandinspelningar, videofilmningar och telefonavlyssningar. Oavsett
innehållet i dessa: Hur har team Abdullah kunnat avlyssna t ex provinserna
Wardak och Paktikas guvernörer, president Karzais stabschef och
valkommissionens ordförande Amarkhel som tvingades avgå för något han
påstods ha sagt?

Det tyder på att team Abdullah är väl representerad på alla nivåer i
statsapparaten och i hemlighet kontrollerar allt vad motsidan (de pashtunska
majoritetspolitikerna) gör.

För det andra är en viktig punkt i överenskommelsen som slöts under
utrikesminister Kerrys besök att båda parter ska vara representerade i den
nya "samlingsregeringen" och på alla statsmaktens nivåer. De båda
fraktionerna ska gemensamt utse alla viktiga poster. Oppositionen
lyfts in i regeringen.

Inte undra på att överhusets talman Fazel Hadi Muslimyar kritiserade Kerrys
inblandning.

Det framgår av Kerry-överenskommelsen (enligt Tolo News) att parterna också
kommit överens om att avveckla det nuvarande presidentstyret. Makten kommer
att övergå till en "premiärminister", vald av ett rum parlament utan
egentlig opposition. En omfattande valreform ska genomföras inom ett år och
författningen skrivas om inom två år.

Vad vittnar allt detta om? Ja, definitivt om Abdullah Abdullah-teamets
okuvliga maktlystnad - sådana maktanspråk skulle de inte ha utan mycket
starka trumfkort i rockärmen (stödet från USA).

 Men det vittnar knappast om att USA vill se ett starkt Afghanistan, snarast
tvärtom. Landet behöver en stark statsmakt för att klara de enorma utmaningarna efter de utländska
ockupationsarméernas tillbakadragande. Men det kommer tvärtom att få en
statsmakt som riskerar att lamslås av fraktionsstrider. En makthungrig
minoritet har satt sig över valresultaten och fått garantier mot
majoritetsstyre även i framtiden.

Det lovar kaos, kanske inbördeskrig. Inte heller i detta fall har USA
undgått frestelsen att lämna det ockuperade landet i garanterad klinch
(Bosnien, Irak, Libyen, Sudan, Somalia...). Après nous la deluge (Efter oss
syndafloden), som madame de Pompadour sa för att lugna sin gemål Ludvig XV
efter efter ett förödande nederlag på slagfältet.

Stefan Lindgren

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar

Bara signerade inlägg tas in.