26 oktober 2015
Lukasjenko kritiserar Aleksijevitj
Till en början såg det ut som om nobelpristagarinnan Svetlana Aleksijevitj skulle undvika konflikt med landets president Aleksandr Lukasjenko.
Men efter hennes presskonferens i Berlin 10 oktober reagerade dock Lukasjenko starkt.
Först gratulerade Lukasjenko henne till priset och han har alltid avhållit sig från att kommentera hennes böcker. Men i samband med att han nyligen tilldelade den vitryske kompositören Viktor Drobysj en utmärkelse nämnde han en nobelpristagare, som "redan innan hon fått priset lämnade landet för att hälla hinkvis av smuts över sitt land".
Lukasjenko tillade att "sitt fosterland, sitt hemland väljer man inte, lika lite som sina föräldrar och sin mor. Det är som det är. Och om du talar illa om fosterlandet, skäms för det, betyder det framför allt att du är en dålig son".
Det som retat upp Lukasjenko var uttalanden som Aleksijevitj gjorde i Berlin 10 oktober där hon kritiserade Lukasjenko för att köpslå med Europa och Ryssland för att få pengar från båda.
Aleksijevitj avfärdade också det vitryska valet som riggat:
"Ingen tvivlar på att Lukasjenko vinner", sade hon. "För att parafrasera Stalin, det är oviktigt vem som röstar för vem; det viktiga är vem som räknar rösterna. Jag tror inte att vi kan förvänta oss några överraskningar."
Hon beskrev också Ryssland som ett land där "man inte längre kan tala om demokrati" och "där 'liberal' är ett fult ord."
"Det handlar inte om Putin", sade hon. "Det handlar om kollektiva Putin. Han har ett enormt stöd, kanske 80 procent."
"Nu förstår jag vad Hannah Arendt menade när hon talade om 'mörka tider'. Ryssland lever idag i mörka tider", tillade hon, med hänvisning till den tyskfödda Arendts verk om totalitarism.
Den förste som gratulerade Svetlana Aleksijevitj till Nobelpriset var Tysklands president Joachim Gauck.
Däremot har vare sig Rysslands president Vladimir Putin eller premiärminister Dmitrij Medvedev gratulerat henne.
I Västeuropa säger sig Aleksijevitj ha återupptäckt livets färger. Och på Majdan i Ukraina.
"Vi lever i barrikadernas tidevarv", förkunnar hon.
http://www.regnum.ru/news/society/1998009.html
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget
(
Atom
)
Vimsig verkar hon
SvaraRaderaAlexander Zinoviev var en dissident som emigrerade till väst 1978 men återvände 1999 och i intervjun från 1999 ger han en i mina ögon mycket skarpsynt kritik mot väst.
The End of Communism in Russia Meant the End of Democracy in the West
(enklast att googla titeln - länken var lång)
Bör läsas av samhällskritiker i väst. Stefan som behärskar ryska kanske är bekant med hans tankar.
När ljuger man? Då eller nu? Eller alltid?”Когда у меня вырастет сын, мы обязательно приедем на эту землю вместе, чтобы поклониться неумирающему духу того, чье имя — Феликс Дзержинский — ”меч и пламя” пролетарской революции”. Светлана Алексиевич, очерк ”Меч и пламя революции”. Журнал Неман. №9 за 1977 год Когда она врала? Тогда? Сейчас? Оба раза?
SvaraRaderahttp://labas.livejournal.com/1123182.html
Jag har läst Svetlanas böcker sen några år tillbaka. Nära och personliga berättelser om hur livet var på sovjettiden och under kriget. Det som jag känner starkast för är berättelserna om kvinnorna. Det är strålande dokumentärberättelser som ger oss som inte var med en tankeställare. Jag grattar henne till Nobelpriset.
SvaraRaderaMen varför ger hon sig in i den politiska maktkampen mellan Öst och Väst 2015? Lite väl korkat av en seriös skrivare som borde gå till historien. Jag frågar mig hur Obama eller vår stadminister hyllat en amerikansk eller svensk författare står på den prispallen och smutskastar sitt land och förklarar USA och Sverige som pseudodemokratier där stålarna styr politikerna. Där varje nyhetsmedla styrs av den som har pengar och den enskilde styrs av stora rubriker i en massiv krigspropaganda i varje blaska och varje TV-program. Hur hade Obama och Stefan Löfven grattat en sådan pristagare?
Hos mig finns Svetlanas böcker och jag kommer läsa de igen som viktiga historiska dokument men som politisk aktör är hon en nolla för fredskapande tankar 2015.