 |
Nej, inte heller Google Maps tycks mena att Ryssland är värt att
nämna som Östersjöstat. |
Sommarnumret av "Baltic Worlds" faller tungt i brevlådan. 128 sidor på
bästa papper. Samtliga artiklar av akademiker vid Södertörns högskola
eller därtill knutna forskare runt Östersjön.
Men stopp ett tag. Vilka länder ligger vid Östersjön?
Om vi får tro redaktionen är Östersjön ett så
flexibelt begrepp att det går att stoppa in artiklar om förhållandena i
Ungern och naturligtvis en drapa mot "rysk desinformation" från en
ukrainsk forskare. Ingen kyrka är så liten att inte fan går in, säger
ordspråket.
Men det märkliga är att Ryssland inte längre tycks ligga vid Östersjön, mer än i form av minnen från sovjettiden.
Ingen enda rysk forskare har inbjudits medverka i tidskriften, som ändå
drivs med offentliga medel, den s k Östersjömiljarden som uppstod när de
borgerliga slaktade löntagarfonderna.
Alla andra tycks välkomna att skriva OM Ryssland. Men inte ryska forskare.
Att Kaa Eneberg (UPI, DN, m m) efter 30 års forskning i Karelens historia ännu inte
upptäckt vare sig de vitas massakrer på röda efter Oktoberrevolutionen eller Finlands
förintelseläger för tillfångatagna sovjetsoldater är kanske mindre
förvånande. Men det kanske för omväxlings skull hade varit intressant att höra hur ryska forskare ser på Karelens historia.
Hur ska vi kunna kräva att politikerna, som idag går omkring som
berusade av lustgas (Kalla kriget 2.0), ska ta sig samman och se nyktert
på Ryssland - om inte ens professionella öststatsvetare förmår sig föra
någon dialog med ryska forskare?
Jag säger inte att allt är undermåligt i tidskriften, men själva poängen
med den vore väl att vara en mötesplats för forskare runt Östersjön.
Den poängen har man missat.
Den ryske litteraturvetaren Mickail Bachtin ägnas en stor temadel. Fem
forskare diskuterar honom ingående - ingen enda forskare från ryska
lärosäten.
Där sägs sådana dumheter som att Bachtin var bortglömd i sitt hemland och endast återupptäcktes i väst.
Sanningen är att hans avhandling om Dostojevskij trycktes 1929, 1963,
1974 och 1979, om Rabelais 1965 och 1990 och hans samlade verk i sju
band är under utgivning sedan 1997 (sex band har utkommit). Hade det
inte varit klädsamt att inbjuda någon rysk expert?
Redan på ryska wikipedia hittar jag 17 ryska vetenskapliga verk om Bachtin.
Stefan Lindgren
