Stefan Lindgren talar den 11 mars på Medborgarplatsen på andra årsdagen
av den svenska riksdagens beslut att avkunna dom i fråga om händelserna
i det osmanska riket 1914-1918.
SVT:s Rapport ger en fullständigt grotesk bild av läget i Syrien. Gång på gång visar man rebellerna och återger okritiskt deras historier. I fredagssändningen inte ett ord om torsdagens mångtusenhövdade demonstrationer till stöd för regimen. Varför ska tittarna vilseledas? Svenska dagbladet rapporterade i alla fall att stöddemonstrationer förekommit. Jag har skrivit Eva Hamilton och frågat. Vågar hon svara? Se här bilder från den officiella syriska nyhetsbyrån Sana http://www.sana.sy/eng/21/2012/03/16/406315.htm Stefan Lindgren Mera bilder följer.... |
Utan att ha några som helst illussioner om den samhällsstruktur som
vuxit fram i Ryssland är det ändå påfallande hur fritt Jan Blomgren
tillåter sig att svarva sin story.
En central hörnsten gäller att Putin skulle vara huvudägare i
oljehandelsbolaget Gunvor.
I juli 2009 tvingade Economist, som har betydligt större reserachstab än
SvD, att dementera liknande påståenden:
"I en del av vår rapport om Ryssland med rubriken 'Grease my palm'
(Smörj min hand) nämnde vi Gunvor och dess grundare, Gennadij
Timtjenko. Vi avsåg inte att med syftning på den 'nya korruptionen'
påstå att vare sig Gunvor och Herr Timtjenko fått sin ryska
oljeverksamhet till följd av att ha betalat av mutor eller liknande
korrupta incitament. Rosneft säljer endast 30-40% av sin olja genom
Gunvor snarare än 'merparten' av Rosneft s olja (som vi beskrev det). Vi
accepterar Gunvors försäkran att varken Vladimir Putin eller andra
ledande ryska politiker har någon ägarandel i Gunvor. Vi beklagar om
vi ingett motsatt intryck."
Och om nu Rosneft är källa till så sagolik korruption och personlig
rikedom för tsar Putin undrar man varför bolaget står överst på
Putin/Medvedevs privatiseringslista?
Detta bara som ett explock ur SvD:s tsarbilaga.
Det är OK med mig om Jan Blomgren och hans ryska hustru av någon
anledning avskyr Putin. En del tycker inte om utseendet - och hans
"råttlika energi" (uttryck i statsägda Moscow News).
Men en reporter måste stålsätta sig och försöka se saken i stort.
Hur kan det komma sig att Putin är den europeiska ledare som f.n.
åtnjuter det överlägset största folkliga stödet? Efter alla dessa år
av "stöld" och "korruption"?
Hur djävligt måste det då inte ha varit innan?
Stefan Lindgren
Arne Nyman (död 1987): "Dagen är grå"
Dikten hittade jag i en bok av Iwo Wiklander som heter "Nätter
på Savoy". Gråljuset var ett typiskt motiv för fyrtiotalisterna och
känns det inte åter aktuellt, inte bara för årstiden?
Boken innehåller många intressanta litterära notiser
och ett intressant porträtt av Per Meurling, skrivet av en kamrat
i kampen mot fascismen.
Många små iakttagelser borde kunna sätta myror i huvudet på
forskarna. T ex kommer Iwo Wiklander in en dag i början av
andra världskriget på Cattelin i Gamla stan och vem sitter där i
samspråk om inte sovjetambassadören Alexandra Kollontaj och Raoul
Wallenberg. Vad hade de ihop?
Stefan Lindgren
Stefan Lindgren
Tio års nedtystad, mörkad, manipulerad debatt har alltså äntligen avsatt
ett synbart spår i makthavarnas politik.
Men vilket spår?
Att i dagsläget föreslå en styrka på 400 man i Afghanistan är att
försöka vrida tillbaka klockan till 2008, då vi tjänade George W Bush
utnötningskrig istället för Barack Obamas "surge". Det är en skillnad i
taktik.
Carl Bildt har nu klargjort att avsikten är att stridande svensktrupperna
ska stanna bortom 2014. Hans polare i Pentagon säger att ockupationen
måste förlänmgas till minst 2024.
För Pentagon - liksom för dess marionetter i den svenska regeringen - är
just nu det viktigaste inte antalet soldater - utan att till varje pris
förhindra BINDANDE BESLUT OM ATT ÅTERSTÄLLA AFGHANISTANS NATIONELLA
SUVERÄNITET OCH TERRITORIELLA INTEGRITET.
Afghanistanvänner bör kräva varken mer eller mindre än ett omedelbart
hemtagande av trupperna. Tidsutdräkten ska inte vara större än vad som
krävs för att packa sig ombord på de C17-plan som de svenska
skattebetalarna fått betala så dyrt. Två flygningar bör räcka.
Djävulen sitter i detaljerna och så länge regeringen inte gett en full
ekonomisk redovisning av Afghanistanäventyret är det också av det skälet
fel att godkänna någon fortsättning.
Enligt SIDA var det civila biståndet till Afghanistan 647 miljoner 2010.
Om vi då tar de militära kostnader för 2010 (för att få jämförbart för
samma år) var de 1 480 miljoner plus 635 miljoner i vår kostnad får
Nato:s C17-plan = 2 115 miljoner.
Militärkostnaderna är alltså MER ÄN TRE GÅNGER SÅ STORA som det civila
biståndet.
Och det civila biståndet har frysts, långt innan truppminskningen kommit
på tapeten:
Gunilla Carlsson skrev i en rapport till moderatstämman:
"Sverige bör inte nämnvärt öka nivån till centrala program under
strategiperioden med tanke på bristande förmåga, åtagande från den
afghanska regeringens sida vad gäller att stärka en god samhällsstyrning
inom ramen för Kabulprocessen. Sverige bör dock ha beredskap för att
stärka stödet om situationen förbättras".
Det säger en del om prioriteterna att man är så negativ till den civila
hjälpen och krampaktigt håller fast vid Sveriges krigsdeltagande.
Stefan Lindgren
En sådan liten flagga vill jag placera på följande uttalande av världens
störste lille dansk. Han har fått sin hjärna sönderskramlad av
överdriven löpträning enligt Navy Seals träningsprotokoll.
"Nato och våra partner har framgångsrikt fullgjort det historiska
mandatet från FN:s säkerhetsråd att
skydda den libyska befolkningen", förkunnar Nato:s generalsekreterare
Anders Fogh Rasmussen.
Stefan Lindgren
Deras parti har dock lång väg kvar till någon trovärdighet efter Lars
Ohlys och Hans Lindes dikeskörning i frågan.
Carl Bildt hade frågat Ohly om han ville vara med på uppgörelsen om
Libyen, men han hade avböjt. I eftertankens kranka blekhet, får
man förmoda.
Stefan Lindgren